Tillbaka

Tomi Huttunen

4.2.1971, Kuusankoski

Filosofie magister 1997, filosofie licentiat 1999 och filosofie doktor 2007 (ryska språket och litteraturen), Helsingfors universitet

Docent i rysk litteratur och kultur 2010–, Helsingfors universitet
Professor i rysk litteratur och kultur 2014–, Helsingfors universitet
Tidsbunden professor i rysk litteratur 2012–2014, tidsbunden universitetslektor 2011–2012 och forskardoktor 2008–2010, Helsingfors universitet
Koordinator 2003–2007, Finlands Akademis forskningsprojekt Pietari/Leningrad: kertomus – historia – nykyisyys (S:t Petersburg/Leningrad: berättelse – historia – nutid)
Redaktör 2002–2012, tidningen Idäntutkimus
Forskarstudent 1997–2002, Alexanderinstitutet och Helsingfors universitet

Publikationer, forskningsprojekt och annan vetenskaplig verksamhet

Forskningsteman: Ryskt avantgarde, rysk imaginism (Anatolij Mariengof), montage i rysk kultur (kultursemiotik), rysk postmodernism (Lev Rubinstein), rysk rock och dess poesi

Forskningsprojekt: Itsesyntyinen venäläinen avantgarde om ryskt avantgarde (Konestiftelsen, 2013–2015) och Mötet mellan den ryska och den finlandssvenska modernismen (Svenska Kulturfonden, 2015–2017)

Priser och utmärkelser:
Årets kund vid Nationalbiblioteket 2014
Finska Vetenskapsakademiens pris för doktorsavhandling 2008
Finlands slavistkrets pris för pro gradu-avhandling 1997
Studentpris av Alumnföreningen vid Helsingfors universitet 1996

Tomi Huttunens motto: ”Helsingfors universitet är inte så mycket ett brand som ett band: om vi spelar bra ihop, kan vi skapa hitlåtar.”

Bild: Kirill Reznik
Text: Tomi Huttunen (Riitta-llona Hurmerinta, red.)

Översättare: Sonja Tiilikainen
Språkgranskare: Jonas Franzon

Autogent ryskt avantgarde

Projektet Autogenetic Russian Avantgarde forskar i rysk avantgardelitteratur och avantegardekultur. Dessa var i tiderna revolutionära företeelser, men har sedermera blivit världsberömda. I projektet analyseras benägenheten hos ryskt avantgarde att förklara sig oberoende, självständigt och helt oförutsebart – det vill säga autogent.

Ryssland kan lätt förknippas med egenskaper såsom oförutsebar och oväntad, och utan dessa egenskaper låter sig Rysslandstudier inte göra.

Att något är autogent, det vill säga uppstår av sig självt, innebär i rysk tradition en ytterlig oförutsebarhet i den ryska kulturens historia. När man forskar i ett autogent fenomen som förklarar sig transrationellt, försöker man förklara det oförklarliga. I teorin om ett transrationellt språk är det fråga om ett fenomen som samtidigt är både obegripligt och karakteristiskt ryskt.

Professor Tomi Huttunen med sina källmaterial. Foto: Ville Korhonen.

Som exempel på detta kan nämnas Aleksej Krutjonych transrationella dikt Dyr bul schyl (sidan på engelska) och Kazimir Malevitj suprematistiska målning Svart kvadrat på vit botten.

Ett oförutsebart och obegripligt autogent konstverk som verkligen skapar något nytt blir förutsebart och begripligt på det sätt som diagrammet nedan beskriver.

© Tomi Huttunen

Mottagaren förstår inte det oförutsebara budskapet, det transrationella konstverket, eftersom han eller hon saknar ett språk att ta emot det på. Ett språk som hjälper att förstå ett sådant fenomen utvecklas gradvis i en kultur. Utgångspunkten för denna process är den vertikala pilen i mitten av diagrammet (1.). Denna, det vill säga den autogena texten, följs av reaktionerna i kulturen: kritik, analys, adaption, imitation och översättning (2.–6.). Imitationerna representerar den fas där mottagaren utan problem förstår texten, och därför kan till exempel bestseller sägas vara bra imitationer. Kulturella översättningar (såsom filmatiseringar) främjar också uppkomsten av ett nytt språk (7.). Språkets uppkomst möjliggör å sin sida det att vi till sist förstår hur fenomenet har kunnat uppstå i kulturen.

Eftersom inget i en kultur kan uppstå av sig självt, utreder forskningsprojektet den dolda tradition som ryskt avantgarde har, liksom dess dolda utländska utgångspunkter. Med sina populärvetenskapliga tillämpningar svarar projektet också på frågor om den radikala ryska nutidskonstens ursprung, till exempel Pussy Riots och Voinas (sidan på engelska) kontexter och historiska utgångspunkter.

Verket Venäläisen avantgarden manifestit redigerat av Tomi Huttunen ger å sin sida läsaren en möjlighet att bekanta sig med ryskt avantgarde genom diktarnas och konstnärernas egna ord. I boken finns finska översättningar av bland annat berömda manifest av ryska futurister samt programdeklarationer, planer och visioner av imaginister och expressionister. Man kan beställa boken eller bekanta sig med dess elektroniska version på Osuuskunta Poesias webbsida.

Verket ”Venäläisen avantgarden manifestit” redigerat av Tomi Huttunen gavs ut år 2014 av Osuuskunta Poesia. De finska översättningarna i boken har gjorts av studenter och doktorander i ryska språket och litteraturen vid Helsingfors universitet.

 

Tillbaka