Tillbaka

Toivo Haapanen

Toivo Elias Haapanen
15.5.1889, Karvia – 22.7.1950, Asikkala

Filosofie kandidat 1918, filosofie magister 1920, filosofie licentiat 1924 och filosofie doktor 1925 (musikvetenskap), Helsingfors universitet

Docent i musikvetenskap 1925–1946, Helsingfors universitet

Personlig extraordinarie professor i musikvetenskap 1946–1950, Helsingfors universitet
Överkapellmästare 1929–1950, Rundradions symfoniorkester
Musikchef 1929–1946, Rundradion
Kapellmästare 1926–1936, Helsingfors Universitets Studentorkester
Kapellmästare 1928–1929, Åbo stadsorkester
Musikkritiker för flera tidningar


Grundare av tidningen Musiikkitieto

Ordförande 1948–1950, Statens tonkonstkommission
Medlem 1943–1950, Kungliga Musikaliska Akademien
Ordförande 1936–1940, Tonkonstnärsförbundet i Finland

 

 

Bild: Wikimedia Commons
Text: Riitta-Ilona Hurmerinta
Översättning: Laura Brunberg
Språkgranskning: Jonas Franzon

Från dirigent till professor

Den musikaliskt begåvade Toivo Haapanen studerade musikvetenskap vid Helsingfors universitet samt violinspel och musikteori vid Helsingfors filharmoniska sällskaps orkesterskola. Efter att ha avlagt filosofie kandidatexamen år 1918 fortsatte Haapanen sina studier i rask takt och fick titeln filosofie doktor samt en docentur i musikvetenskap år 1925.

Haapanens yrkeskarriär fördelades mellan forskning och utövande verksamhet. Han var dirigent för Åbo stadsorkester och Helsingfors Universitets Studentorkester innan han började arbeta vid Rundradion som chefsdirigent för Radions symfoniorkester. Den första offentliga konserten med Radions symfoniorkester hölls under Haapanens ledning i Helsingfors universitets solennitetssal den 29 oktober 1929. Haapanen arbetade även som musikchef för Rundradion i nästan tjugo år. Att främja orkesterkulturen i Finland var Haapanens passion, och han eftersträvade sitt mål i synnerhet genom att utveckla radiosymfoniorkesterns verksamhet.

Till vänster i bilden Toivo Haapanen, i mitten den 12-årige dirigenten Pierino Gamba som var på besök i Finland och till höger Leo Funtek. Bilden är tagen år 1949. Bild: WikimediaCommons.

Forskningsmässigt riktades Haapanens intresse särskilt mot källor för medeltida liturgiska sånger. Förutom katalogisering och systematisering av pergamentfragment bedrev Haapanen avsevärd forskning i materialet. I sitt verk Die Neumenfragmente der Universitätsbibliothek Helsingfors (1924) bevisade Haapanen att Finlands kyrkomusik tagit intryck i synnerhet av fransk och tysk kultur. I verket Suomen säveltaide, publicerat år 1940, gjorde Haapanen den första enhetliga framställningen av den finländska musikens historia.

Toivo Haapanens målmedvetna verksamhet inom musikkultur och musikforskning belönades år 1946 med en personlig extraordinarie professur i musikvetenskap vid Helsingfors universitet. Toivonen hann sköta sina uppgifter som professor i knappt fem år före sin bortgång.

Toivo Haapanen på 1930-talet. Bild: WikimediaCommons / Karttunen, Antero: Radion sinfoniaorkesteri 1927–2002, p. 26. Helsingfors 2002.

Finlands första professor i musikvetenskap var för övrigt Ilmari Krohn: han innehade en personlig professur vid Helsingfors universitet under åren 1918–1935. En egentlig ordinarie professur i musikvetenskap inrättades vid Helsingfors universitet år 1955. Endast tre professorer har hittills hunnit inneha posten: Armas Otto Väisänen, Erik Tawaststjerna och Eero Tarasti.

 

Källor:

Tillbaka