Mest av allt har jag att tacka att jag har varit på rätt plats i rätt tid. Det viktigaste har varit att bilda starka nätverk. Ända sedan min tid vid studentnationerna har jag byggt upp ett tätt och starkt nätverk av bekanta, vilket har hjälpt mig att orientera mig i arbetslivet och att hitta de ”tvärvetenskapliga lösningarna” som jag har behövt när jag har byggt upp min framtid. Om jag i början av min forskarbana enbart hade hållit mig till den egna ämnesföreningens verksamhet, skulle min bekantskapskrets inte vara så stor. Därför rekommenderar jag alla att delta uttryckligen i sådana nationer som bedriver en mycket omfattande verksamhet. Det vidgar vyerna och ger goda lärdomar för livet.

Lyckligtvis har jag alltid fått arbeta med sådana människor och hjälpmedel som fungerat mer än väl tillsammans. En sådan miljö är både förtroende- och respektingivande. Dessutom är det aldrig för sent att lära sig något nytt!

Min far, som är professor i grekiska, har ibland antytt att jag är ”mera bildad än utbildad”. Men hur det än förhåller sig med den saken påstods det under antiken att en bildad människa alltid är lycklig. I dag är jag dock en passionerad humanist till sinnes – jag trivs med litteratur, konst och musik och vill hela tiden fördjupa mina kunskaper. Samtidigt har mina gamla förbindelser inte försvunnit, utan de fortsätter att ge mig stort välbehag. Livet är litet som staden Troja (eller Rom): lager på lager. Dessutom får jag vara herre över min egen kalender!