Ett utbytesår i USA och en sprallig interrail-resa slog fast Suvi Aholas uppfattning om att man måste göra det som man verkligen vill i livet. Tidigare hade Ahola bollat med tanken om att studera medicin eller juridik, men efter att hon hade upptäckt att litteraturen var hennes passion fick de andra planerna ge vika. Studierna vid Helsingfors universitet inledde hon ändå inom ett mer allvarsamt ämne, nämligen finsk-ugrisk språkforskning, då hon blev antagen 1979.

Efter att ha avlagt kandidatexamen bytte Ahola huvudämne till inhemsk litteratur.

– Då jag studerade fennougristik märkte jag snabbt att språkvetenskap inte är min grej. Den kräver logik och systematik. Inom litteraturvetenskapen fick jag tolka, läsa böcker och skriva om mina egna uppfattningar.

För Aholas del var praktikum-kurserna i smågrupper det bästa med studierna inom litteraturvetenskap. Under dem läste studenterna klassiker, skrev texter och diskuterade examina. I samband med en praktikum-kurs under temat kritik fick Ahola möjlighet att skriva en övningsrecension för tidningen Helsingin Sanomat. Detta kom att leda in henne på en karriär som kulturredaktör.

– Slutligen vågade jag mig på att ansöka om en plats på Sanoma Osakeyhtiös journalistkurs 1982. Jag hade ju ingen erfarenhet av att arbeta för en tidning. Erfarenheten från sommarjobb inskränkte sig till en bank. Till min överraskning blev jag antagen till kursen, och på så sätt hamnade jag i Sanoma-koncernen.

Ahola inledde sitt arbete som redaktör på Helsingin Sanomat i januari 1984. Sin magisterexamen (dåvarande filosofie kandidatexamen) avlade hon vid sidan av redaktörsarbetet 1987. För det mesta har Ahola arbetat på kulturredaktionen som redaktör eller kritiker, men hon har även haft andra uppdrag inom mediehuset.

– Jag fick mitt drömyrke för över trettio år sedan. En av de bästa sidorna med mitt jobb har varit möjligheten att växla mellan olika arbetsuppgifter. Det vidgar vyerna att se olika tidningar och olika sätt att arbeta: allt från nyhetsjobbet med högt tempo till det lugnare arbetet på tidskrifter.

Ahola känner sig mest hemma då hon skriver recensioner och essäistiska texter om teman från kulturens fält. I dessa kolumner kan hon gå mera in på djupet, till skillnad från vad andra kolumner medger. Då kan hon också lyfta fram flera synpunkter inom ramen för en och samma text. På kulturredaktionen producerar hon förutom recensioner också intervjuer och artiklar om olika fenomen. Teman hämtar hon vanligtvis från sitt eget och den närmaste kretsens liv, det vill säga från vardagen.

– Jag har alltid skrivit allt utifrån min egen erfarenhet. Jag slutade föra dagbok när jag blev kritiker. Jag märkte att jag kunde publicera liknande saker som jag tidigare hade skrivit i min dagbok, men i en dryftande form. Jag har dessutom skrivit flera böcker om mitt eget och min familjs liv.

Ahola känner sig på många vis privilegierad.

– Mitt liv har varit lyckligt och tryggt. Jag har fått utöva mitt drömyrke och leva bland böcker genom att skriva, konstaterar Ahola.