Att studera på universitet innebar att fördjupa sig i intressanta ämnen, alltifrån filosofi till antikens litteratur, men också att bekanta sig med intressanta personer. Som ordförande för ämnesorganisationen för studenter i konsthistoria, Eidos, satt jag ofta i nya studenthuset för att planera verksamheten och använde skrivmaskinen till att skriva artiklar till ämnesorganisationens tidning.

De årliga höjdpunkterna på institutionen för konsthistoria var exkursionerna till olika delar av Finland. Kyrkor och herrgårdar blev väl genomvandrade. Ibland gjordes studieresor även utanför riksgränserna. Resan till Norditalien, under ledning av professor Henrik Lilius, tog oss via många avstickare från Milano till Rom. Vi såg fantastisk arkitektur och lärde oss att smaka på Averna. Berlinmuren föll under samma resa. Det hörde vi om på tåget.

Åren på universitetet kulminerade i doktorspromotionen. Jag bar med stolthet mitt svärd, som tidigare tillhört min farfar, professor Lars Pettersson. Speciellt bra kommer jag ihåg stunden efter talet till den stigande solen. Senatstorget badade i ljus samtidigt som tröttheten tyngde ögonlocken. Någon trollade fram en fotboll som magistrar med vita kjolfållar och unga män uppklädda i frack började spela med. Omständigheterna kunde inte ha varit finare!