Jag har haft en ovanligt lång karriär som forskare på heltid vid Helsingfors universitet, från 1996 till 2015. Dessa år har fyllts av många tidsbegränsade avtal, från forskare i olika projekt till akademiforskare i Finlands Akademis tjänst och medlem i Helsingfors universitets forskarkollegium. År 2007 fick jag inleda min andra period som akademiforskare, någonting som hänt endast i undantagsfall.

Särskilt mina fem år som akademiforskare utgjorde en avgörande och produktiv period och en motvikt till den osäkerhet som tidsbundna jobb medför. Min profil som forskare berikades genom många nya forskningsresultat, nationellt och internationellt samarbete, doktoranderna, tiotals inbjudningar att presentera min forskning utomlands och förtroendeuppdrag i forskargemenskapen.

I en period reste jag under vardagarna fem veckor i sträck. Helgerna tillbringade jag med att tömma min resväska och packa den igen, med att vattna blommorna i hemmet och med att förbereda presentationen för nästa konferens. En av mina kollegor bekymrade sig över att jag försummade min familj som trots allt stödde mig på ett enastående sätt!