Tillbaka

Sara Negri

Sara Negri
21.1.1967, Padua, Italien

Magister 1991 och doktor 1996 (matematik), Università degli Studi di Padova
Docent 1998 (logik), Helsingfors universitet

Professor i teoretisk filosofi, Helsingfors universitet 2015–
Professor-at-Large för doktorsprogrammet i filosofi, Scuola Normale Superiore di Pisa 2014–
Medlem i Helsingfors universitets forskarkollegium 2014–2015
Äldre forskare, Institutionen för filosofi, Helsingfors universitet 2012–2014
Akademiforskare, Institutionen för filosofi, Helsingfors universitet 2007–2012
Akademiforskare, Institutionen för filosofi, Helsingfors universitet 2002–2007
Forskare, Institutionen för filosofi, Helsingfors universitet 1996–2002
Research Associate, Dept. of Computing, Imperial College, London 1995–1996

Forskningsteman:
Filosofisk logik, bevisteori, formell kunskapsteori

Publikationer, forskningsprojekt och annan vetenskaplig verksamhet

Priser och utmärkelser:
Academy Research Project 2006–2009
Humboldt Fellowship 2004–2005

Text: Sara Negri (Kaija Hartikainen, red.)
Bild: Sara Negrin kotiarkisto
Översättning och språkgranskning: Sonja Tiilikainen & Jonas Franzon

Mina bästa minnen från Helsingfors universitet

Jag har haft en ovanligt lång karriär som forskare på heltid vid Helsingfors universitet, från 1996 till 2015. Dessa år har fyllts av många tidsbegränsade avtal, från forskare i olika projekt till akademiforskare i Finlands Akademis tjänst och medlem i Helsingfors universitets forskarkollegium. År 2007 fick jag inleda min andra period som akademiforskare, någonting som hänt endast i undantagsfall.

Särskilt mina fem år som akademiforskare utgjorde en avgörande och produktiv period och en motvikt till den osäkerhet som tidsbundna jobb medför. Min profil som forskare berikades genom många nya forskningsresultat, nationellt och internationellt samarbete, doktoranderna, tiotals inbjudningar att presentera min forskning utomlands och förtroendeuppdrag i forskargemenskapen.

I en period reste jag under vardagarna fem veckor i sträck. Helgerna tillbringade jag med att tömma min resväska och packa den igen, med att vattna blommorna i hemmet och med att förbereda presentationen för nästa konferens. En av mina kollegor bekymrade sig över att jag försummade min familj som trots allt stödde mig på ett enastående sätt!

Tillbaka