I flera år har Samu Nyström fått arbeta med att popularisera vetenskap, både då han har varit privat yrkesutövare och fackförfattare och då han arbetat med olika uppdrag som sammanhänger med forskning, undervisning och uppträdande.

– Jag anser att det handlar om en viktig arbetsuppgift för den akademiska intelligentian. Den information forskningsresultaten erbjuder måste kunna utnyttjas också bland det medborgarsamhälle som finns utanför vårt forskarsamhälle.

Nyström har fått prova många olika populariseringsformer i praktiken. Under de senaste åren har fackböcker, olika föreläsnings- och föredragstillställningar, radioprogram, stadspromenader och mycket annat stått på schemat.

Historia är en vetenskap som är lätt att popularisera och som intresserar en bred publik. Å andra sidan är det här också problematiskt, eftersom människor oftast har förhandsuppfattningar och starka åsikter som grundar sig på deras egen världsuppfattning eller på det de har lärt sig i skolan. Det här kan utgöra ett hinder för spridningen av nya resultat och tolkningar.

– Det är inte bara fråga om att publiken utmanar forskningsresultaten, vilket förstås är viktigt, utan om att människor lätt tar emot endast den information de är vana att höra. Vetenskapen behöver alltså kommunikationsmedel och färdigheter i att kommunicera. Dessa kan vid behov förändra olika paradigm också utanför den vetenskapliga världen, konstaterar Nyström.

I bästa fall lär sig alla något i mötet mellan forskare och publik. Alla får ny information eller lär sig att se de olika tolkningarnas mångfald.

– Det är fint att märka hur en lampa tänds hos en åhörare och att han eller hon börjar se saken ur ett nytt perspektiv.

En av de mest givande populariseringsformerna för Samu Nyström har varit stadspromenader, som har långa traditioner i historieläroämnena. Såväl Matti Klinge, professor emeritus, och Laura Kolbe, professor i Europas historia, har redan i flera årtionden tagit sina studenter och ibland även andra åhörare ut på gator och torg för att göra dem bekanta med stadshistoria och stadslivet.

– Eftersom ämnet för min doktorsavhandling är Helsingfors under världskriget och inbördeskriget, finns det egentligen inget naturligare ställe att presentera mina forskningsresultat på än ute på stadens gator. Således har jag fått ordna en hel del promenader genom Helsingfors gator och stråk. Som bäst har promenaderna samlat en publik på drygt 150 personer, så det finns en efterfrågan på en sådan här verksamhet.

År 2013  har en grupp stadsforskare av professor Laura Kolbes initiativ grundat aktiebolaget Helsinki Walks (sidan på finska), vars avsikt är att popularisera stadshistoria. Det här är en del av strävan att öppna upp den akademiska världen för en bredare publik.