Sami Karhu har varit vd för Sällskapet Pellervo sedan 2012.

– Vi är en tankesmedja som arbetar med kooperativ verksamhet. Vi genomför utvecklingsprojekt, fungerar som ett partnerskapsnätverk och försöker söka upp alla de samarbetspartner som hjälper oss att utveckla den här affärsverksamhetsmodellen, beskriver Karhu.

Sällskapet Pellervo har varit verksamt i 116 år, och under dessa år har verksamheten brett ut sig inom flera olika områden. Pellervo erbjuder till exempel företagsutbildning, utför marknadsundersökningar, gör ekonomiska prognoser, publicerar tidningar och erbjuder publiceringstjänster.

I egenskap av vd bevakar Karhu all denna verksamhet.

– Jag ser till att rätt människor är på rätt plats och att de utvecklar vår verksamhet på ett förnuftigt sätt.

Kooperativ verksamhet har djupa rötter i det finländska samhället. Sällskapet Pellervo grundades 1899, vid samma tid som Finland föddes såväl ekonomiskt, kulturellt som politiskt sett.

– Den kooperativa rörelsen är folkstyrets moder. Den kom till Finland redan före den statliga demokratin. Dessutom är den kooperativa rörelsen den mest framgångsrika folkrörelsen i vårt land.

Enligt Karhu är Finland det land där det bedrivs allra mest kooperativ verksamhet. De kooperativa företagen i Finland har över sju miljoner medlemmar. För finländare är det så vardagligt att vara medlem i en kooperativ förening att många inte ens kommer att tänka på det.

– Ofta är en familj medlem i flera olika kooperativ, till exempel i banker, butiker och försäkringsbolag. Om man dessutom äger en boskapsfarm är man medlem i ännu fler.

Pellervos mål är att den kooperativa verksamheten ska må bra även i framtiden.

– Vi förespråkar medlemsägande, som för sin del sätter piff på finskt näringsliv. Kooperativ verksamhet gör marknadsekonomin mer mångsidig.

Uppfattningen att människan är en del av samhället är en grundläggande tanke i kooperativ verksamhet. Den möjliggör en förbättring i människans livsmiljö och i de tjänster som finns tillgängliga.

– Kooperativ ger människan en position i samhället. Tröskeln att delta i kooperativ verksamhet är låg, och om man är tillräckligt duktig kan man avancera ända upp till de högsta förvaltningsuppdragen.

Under den senaste tiden har den kooperativa verksamhetsmodellen också spritt sig alltmer till sakkunniguppdrag. I det numera splittrade och osäkra arbetslivet finns det beställning för detta.

– Den kooperativa verksamheten erbjuder redskap som hjälper en att organisera ens eget kunnande. Det här kunnandet kan man sedan föra ut på marknaden genom ett eget företag.