Mitt viktigaste område för forskning och undervisning ligger någonstans mitt i det landskap av studieämnen som jag ägnade mig åt på 1960-talet. Professurerna hade förnäma beteckningar: konsthistoria, estetik och nyare litteratur, ekonomisk och social historia, finsk-ugrisk etnografi, Finlands och Skandinaviens arkeologi och liknande.

Nästan tio år förgick i konsthistorisk praktik, som byggnadshistorisk forskare vid Museiverket och i fältarbete på de stora restaureringarna av Olofsborg, Tavastehus och Åbo slott. Kring mitten av 1970-talet återkom jag till universitetet, först som kurslärare och sedan som långvarig assistent på Historiska institutionen, i det ämne som officiellt kallades Historia (ruots.). Den svenskspråkiga undervisningen i historia fick just då en ny form genom utnämningen av Matti Klinge till professor 1977.

Mina egna forskningsområden har samlat sig kring perioden 1750–1850. I arkitekturhistorien har jag särskilt forskat kring militärarkitektur och klassicism. Min forskning har rört sig i en kulturell geografi som omfattar Finland men alltid också Ryssland och Sverige.

Genom Matti Klinges mångåriga forskningsprojekt i slutet av 1980-talet om Helsingfors universitets historia 1640–1990 kom universitetet och Universitetsbiblioteket att bli både studieobjekt och definitiv vistelseort: jag skrev själv om universitetets byggnader och var redaktör för hela trebandsverket på finska och svenska. År 2007 var det lätt att fortsätta med att skriva bibliotekets historia, en unik möjlighet att följa hela den finländska idé- och lärdomshistorien inom en enda institution.

Däremellan fortsatte undervisningen och handledningen på universitetet. Och ständigt nya bokprojekt. Utgivningen av Finlands svenska litteraturhistoria I-II följdes av en anställning på Svenska litteratursällskapet från 2001 till 2007, under en tid då sällskapet som vetenskapligt förlag gick starkt framåt.

Och under alla år låg samma favoritområden närmast hjärtat: Viborg, östra Finland och Ryssland på 1700-talet, trädgårdskonstens historia, bok- och bibliotekshistoria, försöken att förstå klassicismens och romantikens epoker i Europa.

I Svenska Litteratursällskapet i Finlands intervju berättar Rainer Knapas om Nationalbibliotekets betydelse för lärdomshistorian i Finland. Intervjun ger även en inblick i mångfalden av bokkonst som finns att tillgå på Nationalbiblioteket.

https://vimeo.com/58913848