När man hör ordet språkpolitik i Finland, tänker man nog först på landets tvåspråkighet och svenska språkets ställning. Det är visst exempel på språkpolitik, men språkpolitisk verksamhet är också mycket annat, såsom strävan att på många olika sätt göra språkmiljön mer jämlik och fungerande. Språkforskare och språkexperter är inte jurister och vill inte heller framträda som sådana, men språkpolitiskt arbete kräver också kunskap om språkens och språkgemenskapernas liv, och sådan kunskap kan språkforskare arbeta med att ta fram.

Institutet för de inhemska språken och Helsingfors universitets forskare i finska och språkteknologi publicerade tillsammans 2009 Suomen kielen tulevaisuus, ett handlingsprogram för det finska språket. Det innehåller många punkter som inte föråldras och som man ständigt kan återvända till när man funderar på hur finska språket mår på olika livsområden.

Handlingsprogrammet täckte många livsområden och i ett centralt avsnitt behandlas språkval i vetenskap och högre undervisning. Den bärande tanken var och är en idé om parallellspråkighet. Det har sagts förr men kan gärna upprepas: Det är naturligt och nödvändigt att publicera på andra språk, men vetenskapssamfundet har nytta av att vi värnar om våra modersmål, som vi tänker bäst och mest kreativt på. Den som skriver vetenskapligt på sitt modersmål tänker bättre också på andra språk och använder dem smartare. Det handlar alltså inte om två alternativ utan om en harmonisk symbios. Dessutom får vi så mycket stöd från samhället att vi är skyldiga att berätta om våra resultat på finska i Finland. En fin följd av verksamhetsprogrammets förslag är Vetenskapstermbanken i Finland där specialister på många områden publicerar sin finsk- och svenskspråkiga terminologi och därmed utvecklar sina fackspråk.

En annan viktig del av programmet berör förvaltningens språkbruk. Undervisnings- och kulturministeriet tillsatte en arbetsgrupp för ett bättre myndighetsspråk. Dess uppgift var att ge förslag på metoder för att försäkra att myndighetsspråket är sakligt, klart och begripligt. Klart myndighetsspråk – ett handlingsprogram publicerades i januari 2014, och i höstas sjösattes en kampanj för ett klart och begripligt myndighetsspråk, både på finska och på svenska. Många myndigheter deltar aktivt i kampanjen och arbetar för att förbättra sin verksamhet och kommunikation. Grundtanken är att ett gott myndighetsspråk sparar tid, pengar och besvär när texter är begripliga och kommunikationen mellan myndigheten och allmänheten fungerar.

Sådana program utgör impulser i ett ständigt pågående arbete, som kräver både studier och praktisk kunskap om livet och samband mellan olika aktörer. Allt arbete för att förbättra vetenskapens och myndigheternas språk gagnar samhället, och det kan språkexperter medverka till att föra framåt på alla sätt.

Språkpolitik utövas också i skolor och kommuner när beslut fattas om hur man undervisar i modersmålen och vilka främmande språk som erbjuds. Sådana beslut har en långtgående inverkan på finländares liv. Språkpolitik är också de språkval som görs i flerspråkiga familjer och den enskilda individens förhållningssätt till andras språk. Det borde finnas plats för alla i detta land. Att lyfta fram sådana frågor är också språkforskarnas uppgift.

Bildtext: Pirkko Nuolijärvi intervjuas av en journalist i universitetets tidningssal 1986. (Fotograf okänd)