Tillbaka

Pekka Hako

Vesa Pekka Hako
12.2.1957, Helsingfors

Filosofie magister 2000 och filosofie licentiat 2000 (musikvetenskap), Helsingfors universitet
Pedagogie magister 2003 (pedagogik), Helsingfors universitet
Därtill doktorandstudier i sociologi och studier i kommunikation vid statsvetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet

VD 2011, Pekka Hako Productions Oy
Kulturråd 2007–2010, utrikesdepartementet (Washington D.C.)
Koordinator av finska operainspelningar 2001–2015
Verksamhetschef 1991–2000, Informationscentralen för finländsk musik
Ombud 1991‒2000, Stiftelsen för Främjande av Skapande Tonkonst
Ombud 1991‒2000, Finlands Tonsättares Sibeliusfond
Producent 1989–1991, Informationscentralen för finländsk musik
Assistent i pedagogik 1989, Helsingfors universitet
Musikförlagsredaktör 1987–1990, Edition Pan
Assistent i musikvetenskap 1987, Helsingfors universitet
Forskare 1986–1987, Finlands Akademi
Ledare och grundare 1983–1990, Musikskolan Musiikkihuone
Lärare i tangentinstrument 1983–1988, Musikskolan Musiikkihuone
Förlagsredaktör 1982–1986, Hellas-piano Oy
Sekreterare för Madetojastiftelsen 1980–1984, Finlands Tonsättare rf
Deltidsbibliotekarie 1980–1981, Institutionen för musikvetenskap vid Helsingfors universitet
Intendent 1979–1980, Vanda orkester

Musikredaktör och musikskribent 1979– (Rundradion, flera olika tidningar och tidskrifter)
Facklitterär författare 1981–
Manuskriptförfattare för, regissör till och producent av tv-program och dokumentärfilmer om kultur- och konstrelaterade ämnen 1989–
Manuskriptförfattare för och producent av utställningar om finländsk kultur 2006–

Bild: Heikki Tuuli
Text: Pekka Hako (Riitta-Ilona Hurmerinta, red.)
Översättare: Sonja Tiilikainen
Språkgranskare: Jonas Franzon

Mina drömmar

Min stora dröm. Jag har många gånger förundrat mig över varför aktörerna i det finländska affärslivet inte har förstått att dra fördel av humanister och samhällsvetare. Dessa experter skulle vara som en frisk fläkt i storbolagens styrelsearbete. Nokia-eran är kort, kulturen är lång – så fick det bli. Alla som håller på med humanvetenskaper vet att en människa vill beröra – vare sig objektet är en annan människa eller mobilens skärm.

En konst- och kulturforskare, folklorist och kulturantropolog kan se bortom kvartal och undersöka människan ur vardagens synvinkel. Därför ska en bok skrivas för den som läser boken, en film produceras för den som ser på filmen och en utställning ordnas för den som besöker utställningen. Man skulle tro att det finns efterfrågan på humanister i synnerhet under samhällets brytningsperioder. Vi har inte råd att låta bli att lyssna på de röster som talar för människan och ifrågasätter underförstådda värderingar och attityder.

Min lilla dröm. Jag hoppas att jag kan ordna och utnyttja mina arkiv som jag har samlat under årens lopp. Jag hoppas också att jag får skriva böcker och göra filmer i egenskap av ekonomiskt oberoende författare och filmmakare någonstans där det är ljust även på vintern.

Tillbaka