Under nästan hela 1920-talet höll Pehr Evind Svinhufvud sig undan från det politiska livet. Han arbetade som bankdirektör, men när bankföretaget inte hade någon framgång började han i stället driva jordbruk i Luumäki. Svinhufvud deltog också aktivt i verksamhet inom skyddskåren.

Först i slutet av 1920-talet blev Svinhufvud igen aktiv inom politiken. Han blev direkt utnämnd till statsminister av dåvarande president Lauri Kristian Relander. Endast ett år senare blev Svinhufvud republiken Finlands president när han vann över Kaarlo Juho Ståhlberg med bara två elektorsröster. Till skillnad från sin företrädare gjorde Svinhufvud inga officiella statsbesök, och hans inofficiella statsbesök var dessutom få. Detta berodde dock inte på att han skulle ha varit ointresserad av utrikespolitiska frågor, utan snarast hade det med hans ledarstil att göra. Svinhufvud drog upp de stora linjerna, medan det praktiska arbetet var på ministrarnas ansvar.

Inom inrikespolitiken strävade Svinhufvud efter aktiv påverkan och han försökte också personligen delta i avgörandet av språkfrågan vid Helsingfors universitet. Tvistefrågan gällde universitetets språk och deras inbördes förhållande. En del av medlemmarna i Agrarförbundet och Samlingspartiet gjorde anspråk på ett helt och hållet finskspråkigt universitet, medan regeringen år 1934 föreslog en kvot för andelen svenskspråkiga professorer. Tvisten blev långvarig och löstes först 1937 så att universitetets huvudsakliga undervisningsspråk blev finska och det infördes kvoter för de svenskspråkiga professorerna.

Den inrikespolitiskt sett allvarligaste situationen under Svinhufvuds presidentperiod var antagligen Lapporörelsens uppsving som resulterade i Mäntsäläupproret där också många skyddskårister deltog. Situationen berörde Svinhufvud personligen, eftersom hans son Eino tänkte delta i upproret. Svinhufvud tillät dock inte detta och hindrade sin sons avfärd till Mäntsälä. Svinhufvuds motstånd mot upproret berodde inte på hans sympatier för kommunismen och vänstern, utan han uppfattade Mäntsäläupproret som olydnad mot den lagliga regeringsmakten. I ett berömt radiotal lyckades Svinhufvud vädja till det vanliga folket och knäcka ryggraden på upproret i mars 1932.

Källor:

• Martti Häikiö: Svinhufvud, Pehr Evind. Webbpublikation på Kansallisbiografia. Hämtat 2.6.2015.
• Wikipedia: P.E. Svinhufvud. Hämtat 2.6.2015.
• Wikipedia: Svinhufvud af Qvalstad. Hämtat 2.6.2015.
• Webbsidan för P.E. Svinhufvuds minnesstiftelse. Hämtat 2.6.2015.
• Wikipedia: Suomen kielipolitiikka: Itsenäisyyden aika. Hämtat 2.6.2015.