I filmen ”Levande måltavla” som kom ut vid mitten av 1980-talet överlämnar den fiktiva KGB-generalen, Gogol, Lenins hederstecken åt den brittiska spionen James Bond efter att Bond lyckats räddat Silicon Valley i Kalifornien. Filmens huvudskurk, Max Zorin, hade planerat områdets totalförstörelse. ”M”, den brittiska agentens chef, kan inget annat än undra: Glädjer det inte KGB om Silicon Valley förstörs? Ack nej, svarar generalen, hur skulle forskningen i Sovjet klara sig då?

Bond-filmens manusförfattare var ajour med läget. Sovjetunionen hade blivit allt mera beroende av teknologin från väst som den försökte både köpa och stjäla. Före filmens premiär hade en journalistgrupp från London publicerat en bok med den dramatiska titeln Techno-Bandits: How the Soviets Are Stealing America's High-Tech Future. Boken var full med livliga beskrivningar av kommunisternas försök att förinta högteknologin.

Det fanns mycket att samla ihop: ett djupt teknologigap hade uppstått mellan marknadsekonomierna och de kommunistiska länderna i Östeuropa.  Till exempel år 1987 hade Sovjetunionen ett par hundra tusen persondatorer till sitt förfogande medan Förenta Staterna redan hade 25 miljoner exemplar. Finland befann sig vid gapets västkant och Sovjetunionen försökte köpa, stjäla och kopiera högteknologi också härifrån.

Professor Niklas Jensen-Eriksen forskar i hur de finländska företagen balanserade mellan ivriga sovjetspekulanter och misstänksamma västallierade. Det här har tidigare undersökts mycket lite trots att det var den här balansgången som medverkade till Finlands frammarsch i produktionen av högteknologi. Finland var beroende av västvärldens teknologi som landet sedan utnyttjade när Nokia-liknande telefonstationer byggdes åt Sovjetunionen. Amerikanarna försökte både reglera och kontrollera denna handel. Finland och de finländska företagen balanserade redan då mellan väst och Moskva.

Professor Jensen-Eriksens pågående forskningsprojekt är:

• Business, Governments and International Trade in Cold War Europe
• Capitalism, State & Society
• Dagbladet Helsingin Sanomat 1889–2019 (på finska)

Bild: Wikimedia Commons.