Mirkka Lappalainen har varit verksam med undervisning i läroämnet Finlands och Nordens historia vid Helsingfors universitet sedan år 2001. För henne är det väsentligt som lärare att styra studenters tankar till frågor.
– Det är fint att få studenter att bli intresserade av vad historia är och hur historieforskning går till. Alla studenter blir givetvis inte forskare, men i sina studier lär de sig hur man skaffar information och hur man skriver, samt många andra färdigheter som hjälper dem att förstå världen.
Lappalainen anser att alla undervisningsformer och -metoder är meningsfulla. Vare sig det är frågan om föreläsning, handledning i seminarier eller personlig handledning i avhandlingar är det studenters aktivitet i diskussioner som håller läraren pigg.
– I undervisningsarbetet har till exempel handledning av proseminariegrupper varit givande. Under åren har jag mött många olika studenter, ämnen och material. Fastän det är frågan om en avhandling på ämnesstudienivå, behandlas redan där alldeles äkta forskningsmaterial. Det är givande att diskutera med studenter om vad man skulle kunna undersöka i deras material och vilken metod som passar bäst.
Då Lappalainen själv började sina studier efter lågkonjunkturen på 1990-talet, såg sysselsättningsläget inte lovande ut. Trots allt minns hon inte att hon skulle ha oroat sig över att få arbete eller ömkat sig över karriärplaner tillsammans med sina studiekamrater. Studenter på 2000-talet är mycket mer medvetna om frågor som har att göra med deras kommande karriär. Mycket kan dock ske under studieåren, och det är naturligt att i något skede börja känna sig osäker på sina egna möjligheter att få arbete i framtiden. Mirkka Lappalainen vill tala om för sina studenter att de inte på förhand ska vara alltför bekymrade över livet efter utexamineringen.
– Genom att studera historieämnen kan man få arbete så gott som var som helst, beroende på vad man väljer för biämnen, hurdana nätverk man bildar och vilka arbetspraktikplatser man söker sig till. Viktiga färdigheter kan man också få genom att tillbringa en tid utomlands under studierna, genom att delta i olika aktiviteter under sin fritid eller genom att vara aktiv medlem i en studentorganisation. Under de första studieåren är det omöjligt att se alla de alternativ man har framför sig. Också mina studiekamrater sysslar med mycket varierande arbetsuppgifter, konstaterar Lappalainen.
