Mikko Saikku har alltid varit en naturentusiast – ända sedan liten pojke har han varit intresserad av fåglar och hållit på med fiske. Genom sina hobbyer har han också börjat göra praktiskt naturskyddsarbete. Fiske och jakt sammanhänger dessutom med Saikkus forskningsintressen. För närvarande undersöker han vilken roll fiske och jakt har spelat för etniska kulturer och för utvecklingen av en etnisk identitet såväl i Norden som i USA och Kanada.

Under de senaste åren har Saikku ägnat sig åt fågelskådning huvudsakligen i USA, men i sin hemstad Helsingfors har han i drygt tio år varit verksam i en förening för vattenvård, Virtavesien hoitoyhdistys, där han ansvarar för bäcken Haaganpuro. Saikku upptäckte att en ytterst utrotningshotad havsöring stiger för lek i denna lilla bäck i Södra Haga. Hans upptäckt har inte bara inverkat på markanvändningsplanerna för Helsingforsregionen, utan också lett till andra åtgärder i området: dammbyggnader i bäcken har rivits, en konstgjord fors har byggts i Köpingsparken och planerna om bullerskydd vid Tavastehusleden har gjorts om så att förverkligandet av dem inte förstör naturen kring bäcken och platserna där öringarna leker.

I det praktiska naturskyddsarbetet har Saikku fått inse att en humanistisk utbildning ofta är till nytta när han samarbetar med myndigheterna, eftersom han är flyhänt både med penna och tangentbord.

– Det sägs ibland att om inte annat så ger den humanistiska utbildningen åtminstone goda färdigheter i att utföra pappersarbete och skriva övertygande promemorior, skrattar Saikku.

Saikku har inte bara haft en inverkan på bäcken i sin hemstad, utan också bidragit till skyddandet av vattendragen i Mellersta Finland där hans sommarstuga finns. Med hjälp av DNA-undersökningar kunde man bevisa att några ursprungliga öringsstammar som inte hade korsat sig med utplanterade stammar hade bevarats i källfloderna i Saarijärvi. Med tanke på naturens mångfald är sådana fiskar ett verkligt fynd. Upptäckten har således haft en inverkan på planerna om vård av vattendrag i hela landskapet. Saikku önskar att upptäckterna också uppmärksammas när det fattas beslut om tillstånd till områden som ska användas för torvproduktion.

– Det här har varit något av ett fritidsintresse för mig, men samtidigt har det hjälpt mig att inse att en universitetsutbildning är till hjälp om man ska argumentera med myndigheterna i rätten eller i statsförvaltningen eller föra fram de lokala invånarnas åsikter. En universitetsutbildning ger goda grunder bland annat för att skriva tydliga texter och argumentera logiskt. Dessa färdigheter är definitivt sådana som man ska lära sig vid universitetet. För en humanist är det för omväxlings skull också givande att se hur ens arbete snabbt leder till konkreta resultat. För en humanistisk miljöforskare är det dessutom viktigt att hänga med i naturvetenskapernas utveckling.