Mika Toimi Waltari
19.9.1908, Helsingfors – 26.8.1979, Helsingfors
Filosofie kandidat 1929 (teoretisk filosofi, estetik och nyare litteraturhistoria), Helsingfors universitet
Författare, manusförfattare, översättare till finska
Bokkritiker 1932–1942, Maaseudun tulevaisuus
Redaktionssekreterare 1936–1938, Suomen Kuvalehti
Litteraturredaktör i Finlands Rundradio 1937–1938
Tjänstgöring i Statens informationsverk 1939–1944
Medlem i Finlands Akademi 1957–1978
Hedersutmärkelser
Hedersdoktor vid universitet i Åbo 1970
Hedersmedlem i Suomen kirjailijaliitto 1960 (Finlands författarförbund)
Pro Finlandia 1952
Statens litteraturpris 1933, 1934, 1936, 1949 och 1953
Aleksis Kivi-priset 1947
Bild: Wikimedia Commons Text: Tomas Sjöblom och Lauri Lönnström
Översättning: Nina Hänninen
Språkgranskning: Jonas Franzon
På scenen och på filmduken
Mika Waltari är mest berömd för sin skönlitterära produktion men han var också en mycket produktiv författare av teater- och filmmanuskript. Panu Rajala konstaterar att Waltaris dramaproduktion säkert hade varit tillräcklig som ett livsverk för en utpräglad skådespelsförfattare. Waltaris förhållande till teatern var emellertid komplicerat. Han både älskade och hatade den.
Waltari fick sin egentliga debut som dramatiker med skådespelet Jättiläiset ovat kuolleet (Jättarna har dött) 1931, ett skådespel i dialogform som uppfördes på Finlands Nationalteater. Det kritiserades för att ha dåligt tempo. Efter detta spydigt kritiska mottagande gavs ett drama av Waltari följande gång på teatern i Tammerfors (Tampereen Teatteri) 1936. Denna gång uppfördes satiren Kuriton sukupolvi, som fick ett betydligt varmare mottagande än det föregående skådespelet.
De mest framstående av de skådespel som Waltari har skrivit är enligt Markku EnvallAkhnaton, auringosta syntynyt (Akhnaton, född av solen) från 1936 och Paracelsus Baselissa (Paracelsus i Basel) från 1942. Båda representerar Waltaris historiska skådespel, men han skrev också komedier.
Waltari skrev allt som allt 26 skådespel. Hans produktivitet kritiserades för att den ansågs vittna om att produktionen skulle vara skriven i underhållande syfte. Delvis för att dölja denna sida av sin produktion skrev Waltari en del av sina mest underhållande skådespel under pseudonym.
Utöver skådespel skrev Waltari också filmmanuskript. Den mest sedda av de filmer som Waltari har skrivit manus till är Kulkurin valssi (Vagabondvalsen) från 1941, som överlag var den mest sedda filmen innan Tuntematon sotilas (Okänd soldat) kom ut. Waltaris litterära produktion har varit en populär inspirationskälla bland filmskapare. Den internationella filmpubliken blev bekant med Waltaris produktion genom Hollywoodsatsningen Sinuhe, egyptiern från 1954 (The Egyptian).
Källor:
Panu Rajala, Unio Mystica. Mika Waltarin elämä ja teokset, Helsinki 2008.
Markku Envall, MikaWaltari, Lasipalatsin mediakeskus. Hämtat 4.3.2015.
Markku Envall, Waltari, Mika. Nationalbiografins nätpublikation. Hämtat 4.3.2015.
Mika Waltari, Suomen Näytelmäkirjailijat ja Käsikirjoittajat - Finlands Dramatiker och Manusförfattare ry:s nättjänst. Hämtat 3.3.2015.
Av
Text: Tomas Sjöblom. Översättning: Nina Hänninen. Språkgranskning: Jonas Franzon.
Mika Waltari
Mika Toimi Waltari
19.9.1908, Helsingfors – 26.8.1979, Helsingfors
Filosofie kandidat 1929 (teoretisk filosofi, estetik och nyare litteraturhistoria), Helsingfors universitet
Författare, manusförfattare, översättare till finska
Bokkritiker 1932–1942, Maaseudun tulevaisuus
Redaktionssekreterare 1936–1938, Suomen Kuvalehti
Litteraturredaktör i Finlands Rundradio 1937–1938
Tjänstgöring i Statens informationsverk 1939–1944
Medlem i Finlands Akademi 1957–1978
Hedersutmärkelser
Hedersdoktor vid universitet i Åbo 1970
Hedersmedlem i Suomen kirjailijaliitto 1960 (Finlands författarförbund)
Pro Finlandia 1952
Statens litteraturpris 1933, 1934, 1936, 1949 och 1953
Aleksis Kivi-priset 1947