Det talas ca 7 000 olika språk i världen. Teorier om språk och vår uppfattning om människospråket baserar sig ändå i hög grad på det vi vet om europeiska språk. Språktypologi närmar sig människospråket från ett jämförande perspektiv som är genuint världsomfattande. I typologisk forskning kan man jämföra flera hundra språk åt gången då man vill utreda vad som är gemensamt för språken och hur de skiljer sig från varandra. Den bild som ett sådant här perspektiv ger av ett visst språk och språk i allmänhet är mycket olik den bild man får genom att undersöka världsspråk.

Professor Matti Miestamo har deltagit i många internationella språktypologiska samarbetsprojekt, bl.a. i databasprojektet World Atlas of Language Structures som presenterar den språkliga diversiteten i kartform. Han har också haft en avgörande roll i att göra språktypologisk forskning och språktypologiska synpunkter kända inom det lingvistiska fältet i Finland.

Ett av Miestamos mest centrala forskningsobjekt har varit hur nekanden uttrycks i världens olika språk. Han har varit särskilt intresserad av förhållandet mellan nekande och jakande – hur påverkar nekandet meningsstrukturen och hur återspeglas det på andra grammatiska delområden? På senaste tiden har han tillämpat samma synpunkt på frågeformulering.

Också en annan forskningsfråga i Miestamos typologiska forskning har fått mycket uppmärksamhet. Den har att göra med språkets komplexitet: hur borde komplexitet definieras, hur kan de olika språkens komplexitet jämföras och är vissa språk enklare än andra?

Typologisk forskning och språklig diversitet är nära sammanhängande med dokumentering av språk som inte tidigare har utforskats eller som inte har beskrivits ordentligt. Av alla världens språk har bara en liten andel en beskrivning som ligger på någon slags basnivå, och därför är det empiriska materialet vi grundar vår uppfattning om människospråket på bristfälligt. Då en avsevärd andel av de outforskade språken därtill är hotade, är det brådskande behovet av dokumenteringsarbete uppenbart. Dokumenteringsarbetet har en stor betydelse också för språkgemenskapernas strävan efter att bevara och uppliva sina språk och kulturer. Professor Miestamo leder för tillfället ett dokumenteringsprojekt om skoltsamiska. Projektet är finansierat av Koneen Säätiö.