Professor Matti Miestamo deltar aktivt i förvaltnings- och sakkunniguppdrag inom sin egen vetenskapsgren. För närvarande är han redaktör för tidningen Nordic Journal of Linguistics som är publicerad av Cambridge University Press. Tidigare verkade han som redaktör för tidningen SKY Journal of Linguistics och har därtill redigerat många samlingsverk.

Som referentgranskare deltar Miestamo bland annat i många vetenskapliga tidskrifters och publikationsseriers redaktionsråd. Han var också med och bedömde ansökningar för forskningsfinansiering vid Norges forskningsråds språkvetenskapliga specialistpanel under åren 2013 och 2014.

Miestamo har inte enbart verkat i förvaltningsuppdrag och -organ inom universitetet, utan han har också varit styrelsemedlem och sekreterare i Språkvetenskapliga föreningen i Finland. Miestamo är också medlem i vetenskapliga föreningar såsom Association for Linguistic Typology och Linguistic Society of America.

Han har varit med och ordna många språkvetenskapliga konferenser och symposier både i hemlandet och utomlands. För en större publik har professor Miestamo gjort sin forskning känd i TV, radio och tryckta media (bl.a. YLE:s morgon-tv och Sveriges Radio).

Den samhälleliga effekten av Miestamos forskning konkretiseras särskilt i det arbete som görs för att dokumentera språk. Att dokumentera och beskriva språk som har utforskats bara lite har ett direkt samband med språkgemenskapens möjligheter att använda sitt språk på olika domäner inom samhället. Det här är särskilt viktigt för hotade språk, eftersom talarna av sådana språk får stöd till sin strävan att återuppliva språken av den information som uppstår under dokumenteringsprocessen.

I dokumenteringsprojektet om skoltsamiska har korpusar framställts i samarbete med språkbrukarna, och det färdiga materialet överlämnas också till språkgemenskapens bruk. Språktypologisk och annan allmän språkvetenskaplig basforskning stöder språkdokumenteringsarbetet, men forskningen har också en mer omfattande relevans i samhället. Språk är centralt i mänsklig verksamhet och mellanmänskligt umgänge, och kunskap om språk behövs inom många olika områden i samhällslivet (t.ex. språkundervisning, översättning, språkteknologi, språkpolitik och språkvård).