Min dröm

För mig har universitetet alltid varit en plats där man eftertraktar kunskap för dess egen skull, inte till exempel för ekonomisk vinning. Mitt eget huvudämne, litteraturvetenskap, bidrar inte så värst mycket till nationalekonomin och det behöver det heller inte göra.

Jag drömmer om att universitetet fortfarande ska få koncentrera sig på att värna om vetandet. I stället för att fixera oss vid studietider och poäng från avhandlingar ska vi tro på en omfattande bildning. I en hektisk värld utan andrum kunde universitetet vara något av en oas som stöder sig på eviga värden: sanning, godhet och skönhet – och på humanismen, eftersom vi människor skulle bli likt maskiner utan den.

Av Text: Leena Lehtolainen, Kaija Hartikainen (red.). Översättare: Sonja Tiilikainen. Språkgranskare: Jonas Franzon.

Leena Lehtolainen

Leena Katriina Lehtolainen
11.3.1964, Vesanto

Filosofie licentiat 1995 och filosofie kandidat 1988 (inhemsk litteratur), Helsingfors universitet

Författare
Stf. assistent och stf. lektor, 1990–1991, Institutionen för inhemsk litteratur vid Helsingfors universitet
Intendent för Tapiolan kuoro (’Hagalunds kör’), 1988–1990
Kassabiträde/portionerare 1982–1983, personalrestaurangen på Finlands nationalopera

Publikationer, priser och utmärkelser:
Över 20 romaner, novellsamlingar, essäer och kolumner

Priset Vuoden johtolanka (’Årets ledtråd’) 1997
Esbo stads litteraturpris 2000
Päivää God dag-priset från Svenska Folktinget 2004

Bild: Thomas Whitehouse
Text: Leena Lehtolainen, Kaija Hartikainen (red.)
Översättare: Sonja Tiilikainen
Språkgranskare: Jonas Franzon