Jag inledde mina studier på allvar ganska sent, vid 27 års ålder. Jag hade visst hunnit avlägga en del studier i musikvetenskap under slutet av 1990-talet, men sedan fastnade jag för musikerkarriären. Efter ett år i Paris förstod jag att filosofi, som jag hade intresserat mig för alltsedan jag var ett barn, skulle kunna vara ett intressant ämne att studera.

Det stämde! Jag kommer att minnas för evigt hur jag gick till Aleksandria-biblioteket för att låna Immanuel Kants Prolegomena för mina första tentamina. Redan texten på bokens bakpärm var medryckande. Min fru var förvånad över att jag på onsdagsmorgnarna begav mig till tentamenstillfällena med sådan iver. Men jag tyckte inte att det var något märkligt med det. Jag fick ju igen skriva ett par tre timmar om filosofins historia eller metafysikens hemligheter.

Egentligen lärde jag mig att njuta ordentligt av inlärning först då jag hittade till filosofistudierna. Jag avlade magisterexamen snabbt: studierna och pro gradu-avhandlingen stod färdiga två år efter att jag hade inlett studierna. Jag kompletterade min examen våren 2007 tills jag fick plats som forskarstudent på Jyväskylä universitet. För mig var studierna som en rad forskningsresor: en djupdykning i världens eviga mysterier.