Tillbaka

Kimmo Svinhufvud

18.4.1971, Villmanstrand

Filosofie magister 2004 och filosofie doktor 2013 (finska språket), Helsingfors universitet

Universitetslärare i modersmål (finska), Helsingfors universitets Språkcentrum 2010–

Assistent 2005–2010 och lektor 2004–2005, läroämnet finska språket vid Helsingfors universitet

Medlem i Helsingfors universitets Lärarakademi 2013–

Publikationer, forskningsprojekt och annan vetenskaplig verksamhet

Pris
Årets forskare 2014, Forskarförbundet

Bild: Veikko Somerpuro
Text: Riitta-Ilona Hurmerinta

Översättning: Sonja Tiilikainen
Språkgranskare: Jonas Franzon

Handledning och stöd i skrivprocessen för pro gradu- och doktorsavhandlingar

Filosofie doktor Kimmo Svinhufvud arbetar som modersmålslärare vid Språkcentret vid Helsingfors universitet. Han erbjuder sitt stöd till studenter som skriver sina avhandlingar också via kurser och elektroniskt material. Vid Språkcentret samarbetar han med tre lärarkolleger varav två är finskspråkiga och en är svenskspråkig.

Svinhufvud började skriva handböcker och på sin blogg Gradutakuu (på finska) redan i början av 2000-talet när han arbetade som lektor vid institutionen för finska språket.

– Modersmålsenheten vid Språkcentret grundades år 2010. Jag kunde börja mitt arbete där från noll och hade möjlighet att planera kursformad handledning. Sådana här skrivarkurser som stöder avhandlingsskrivande verkar vara nyttiga för studenterna. Våra undervisningsresurser är dock knappa jämfört med antalet pro gradu- och doktorsavhandlingsskribenter.

Poängen med kurserna som Språkcentret erbjuder är att lära studenterna att själva styra sin skrivprocess. Var och en i smågrupperna sätter upp sina egna mål, och varje vecka bedöms hur väl studenterna har uppnått dem. Därtill gör studenterna övningar där de funderar till exempel på hur man argumenterar eller hur man skriver sammandrag. Idén är att studenterna lär sig av varandra och får kamratstöd genom de gemensamma diskussionerna. Kimmo Svinhufvud träffar också alla kursdeltagare enskilt.

– Det är viktigt att kursen ger utrymme för allas individuella frågor och funderingar. Sådan personlig handledning som däremot berör avhandlingarnas substans får studenterna givetvis från institutionerna och det egna läroämnet.

Då Svinhufvud skrev sin egen doktorsavhandling märkte han att också doktorander kan behöva handledning och stöd. Därför har Språkcentret under de tre senaste åren erbjudit handledning också för dem som skriver sin doktorsavhandling.

– Kurserna för pro gradu- och doktorsavhandlingar grundar sig på en teoretisk referensram som tre norska pedagoger har utarbetat. Olga Dysthe, Akylina Samara och Kariane Westrheim har utvecklat en handledningsmodell som består av tre olika nivåer. Enligt deras modell ska skrivprocessen innehålla personlig handledning som gäller avhandlingens substans, formell grupphandledning (d.v.s. seminarier) och informell grupphandledning där handledaren inte deltar.

Enligt Svinhufvud representerar Språkcentrets kurser den informella handledningen.

– På våra kurser kan man fritt berätta om de utmaningar man har mött under skrivprocessen för andra som sitter i samma båt.

På kurserna deltar studenter från olika fakultet och läroämnen. I den här informella handledningen spelar studenternas varierande forskningsområden ingen roll, eftersom de problem som kan uppstå med textproduktion är desamma oberoende av ämnet man studerar.

Till Kimmo Svinhufvuds arbetsuppgifter hör också att utbilda skribenter. Han anser att man kan undervisa i skrivande, precis som man kan undervisa i andra färdigheter.

– Grundidén är att få människor att skriva och därefter att i grupp reflektera kring det de gjort, så att de har en möjlighet att jämföra sina upplevelser med varandra.

En gång i tiden har Svinhufvud själv studerat skrivande vid Jyväskylä universitet. Då skrev han också en mängd skönlitterära texter, men hade inte ett tillräckligt brinnande intresse för författaryrket. Nuförtiden är han mer intresserad av vetenskapligt skrivande.

– På grund av mitt läraryrke måste jag själv skriva så många olika texter som möjligt. Det är en väsentlig del av yrkeskunnigheten att kunna dra nytta av sina egna upplevelser. Det är ett utmärkande drag för mig att jag först funderar kring mina egna skrivprocesser och utifrån dessa funderingar sedan utarbetar undervisningsmaterial. 

Goda råd på finska om att skriva pro gradu- och doktorsavhandling och överlag om att skriva:

Om Olga Dysthes, Akylina Samaras ja Kariane Westrheims modell kan du läsa mera i artikeln Dysthe, Olga, Samara, Akylina, Westrheim, Kariane (2006). Multivoiced supervision of Master’s students. A case study of alternative supervision practices in higher education. – Studies in Higher Education 31 s. 299–318.

Bild: Veikko Somerpuro.​
Bild: Veikko Somerpuro.​

 

Tillbaka