Tillbaka

Karita Laisi

Karita Johanna Laisi
5.4.1969, Grankulla

Bachelor of Arts 1996 (Spanish and Latin American Studies), University of Southampton
Filosofie magister 1999 (spansk filologi), Helsingfors universitet

Specialist i utvecklingspolitik 2014–, Utrikesministeriet i Finland
Specialist i fred och samförstånd 2012–2014, Finska Missionssällskapet
Koordinator för utvecklingssamarbete och distriktschef 2010–2012 (stationeringsort: Jerusalem), Finska Missionssällskapet
Koordinator för utvecklingssamarbete 2008–2010, Finska Missionssällskapet
Projektchef 2007–2008, Finlands ungdomsföreningars förbund
Assistent och forskningsassistent 2002–2006, Helsingfors universitet

Twitter

Bild: Malachy Harty
Text: Karita Laisi (Riitta-Ilona Hurmerinta, red.)
Översättare: Sonja Tiilikainen
Språkgranskare: Jonas Franzon

Mina bästa minnen från Helsingfors universitet

Jag kom till Helsingfors universitet från University of Southampton, där jag avlade en kandidatexamen. Jag visste inte hur Helsingfors universitet fungerar och hur det är att studera vid ett finländskt universitet. Jag fick aldrig egentligen uppleva något ”livat studentliv”, eftersom jag var mamma redan när jag kom till Helsingfors. Min förstfödda föddes efter mitt andra studieår i England och familjens minsting föddes när jag höll på att avsluta mina studier i Helsingfors.

Mina roligaste minnen är förknippade med mina studiekamrater i Latinamerikastudier och vår ämnesförening Macondo, som jag var med och grundade. Jag var också den första ordföranden för ämnesföreningen. Under studietiden drömde jag om Latinamerika och var intresserad av frågor som gällde mänskliga rättigheter. Professor Teivo Teivainen var forskare i mänskliga rättigheter och jag deltog i hans första kurs i ämnet. Jag var också med i en grupp av studenter som tillsammans med Teivainen bildade en inofficiell grupp för mänskliga rättigheter i Latinamerika. Till några demonstrationer tog jag med lakan hemifrån. Först strök jag dem därhemma, så att det skulle gå lättare att måla text på dem. Vår grupp syntes i kvällsnyheterna, såsom vi hade hoppats. Min dotter Inka märkte det genast – våra lakan!

Jag var inte en särskilt bra student, men jag var intresserad av många ämnen: språksociologi, arkeologi, Latinamerika, Spaniens historia och kultur samt pedagogik. Jag fördrev min studietid med att irra omkring och bli entusiastisk över olika saker. I efterhand inser jag att det kanske hände för mycket på en gång och att jag var engagerad i alltför många olika aktiviteter. Jag var intresserad av allting, också utanför universitetet. Jag påbörjade till och med doktorandstudier, eftersom jag var fascinerad av den spanska världens företeelser, språk, kultur och politik. Tyvärr blev min forskning för doktorsavhandlingen aldrig färdig.

Kanske är det ändå så att allting har varit till nytta. Särskilt stor nytta har jag haft av Latinamerikastudier, eftersom jag fick min första fasta anställning tack vare mina studier i ämnet, vilket senare har lett mig in på en intressant karriärväg.

”Ett brott mot mänskligheten faller aldrig i glömska”. Karita Laisi år 1997.

 

Tillbaka