Kungliga Akademien i Åbo var synnerligen inhemsk till sin natur. Alla dess professorer kom från Sverige eller Finland, som då tillhörde Sverige. En och annan student kom från utlandet, men deras visiter var ofta kortvariga. Trots allt fanns det en lärargrupp som representerade internationalism, som i allmänhet är utmärkande för universitet, också i Åbo: de föga uppmärksammade repetitörerna.

Det europeiska universitetsväsendet förändrades under 1500-talet från en institution som starkt byggde på den katolska kyrkan till en statlig institution som vidmakthölls av furstar. Då den statliga förvaltningsapparaten blev starkare under 1500-talet, hade den ett allt större behov för utbildade tjänstemän, jurister och diplomater. Universiteten hade i uppgift att erbjuda undervisning också för dessa nya grupper. Utöver de traditionella vetenskaperna började utbildningsidealet omfatta de nya kunskaperna som krävdes av adelsmän och av tjänstemän ur de högre samhällsklasserna. Sådana kunskaper var moderna språk, teckning, dans, fäktning och ridning. Dessutom undervisades det i musik och teater. Utbildningen erbjöds av repetitörer som hade specialiserat sig på dessa färdigheter. Universiteten gav dem privilegium att undervisa, men vanligtvis tjänade de sitt levebröd på lön som deras studenter betalade.

Universiteten i Sverige tillägnade sig den nya modellen på 1600-talet. Professor Johannes Messenius, som fick sin utbildning i en läroanstalt som leddes av jesuiter, införde ett nytt bruk med teater på universitetet. De första berömda skådespelarna i Finland var Erik och Åke Tott som uppträdde i skådespel som Messenius hade skrivit. Åke Tott blev senare känd som fältmarskalk i det trettioåriga kriget. Första mästaren i fäktning i Åbo omnämns i sin tur på 1670-talet. Moderna språk infördes i Åbo av Antonio Papi som var född i Bologna. I slutet av 1600-talet undervisade han i italienska och franska vid Kungliga Akademien i Åbo. Efter några år övergick Papi till Uppsala och fick där en professorstitel

Institutionen för repetitörer fortsatte i Åbo och därefter vid Helsingfors universitet ända in i nutid. Institutionen för gymnastik, som den italienska fäktningsmästaren Gioacchino Otta grundade på 1830-talet, flyttades senare till Jyväskylä och blev den gymnastikvetenskapliga fakulteten. Teckningsavdelningen vid Kungliga Akademien i Åbo grundades år 1707 och den är fortfarande verksam.