Juho Kusti Paasikivi föddes 1870 i en tavastländsk familj i nuvarande Hämeenkoski kommun. I kyrkoböckerna står Tammerfors inskrivet som födelseort, men familjen bosatte sig i Lahtis. Familjen flyttade efter att Juhos mor dött, först till Hollola och sedan vidare till Lahtis köping.

Paasikivi hade inlett sin skolgång redan i Hollola men först efter att fadern hade skickat honom till normallyceet, som hade flyttat till Tavastehus, stod det klart att Juho var en lysande elev. I normallyceet var han en flitig läsare och klassens primus flera gånger. Tavastehus normallyceum var något av en säregenhet på den tiden eftersom det var ett av de första läroverken som uppkommit genom fennomanins språkliga och nationella strävanden. Det här var Paasikivis första kontakt med den tidens hetaste samtalsämne, som han senare fick sätta sig in i mer ingående.

Paasikivi skrev sig in vid Kejserliga Alexanders-universitetet 1890 för att studera historia. Speciellt intresserad var han av Rysslands historia och det ryska språket och litteraturen. Han avlade sina studier vid filosofiska fakulteten mycket snabbt och utexaminerades som kandidat efter två år. Studierna tog inte slut i och med detta utan han fortsatte genast till den juridiska fakulteten. Orsaken till kursändringen lär ha varit den bättre arbetssituationen inom juridiken.

Paasikivi utexaminerades till juris kandidat 1897 och samma år gifte han sig med Anna Forsman. Paasikivi fortsatte studera och med hjälp av den 1901 slutförda doktorsavhandlingen lyckades han få en tjänst som biträdande professor vid universitetet 1902. Universitetskarriären tog snabbt slut då han redan följande år anställdes till tjänsten som överdirektör för Statskontoret. Utöver sin tjänst var Paasikivi verksam inom politiken under flera år, men lämnade politiken på grund av konflikter. Samtidigt sade han upp sig från tjänsten som överdirektör.

År 1913 fann Paasikivi arbete på banken KOP, vars generaldirektör han var de påföljande tjugo åren. Han lyckades lotsa banken genom de problem som världskriget orsakade. Paasikivis ekonomiska teser representerade klassisk liberalism. Under hans chefskap utvecklades KOP till en av Finlands största affärsbanker, vilket gjorde att han knöts allt närmare rikspolitiken också å yrkets vägnar. Den på 1930-talet rådande depressionen försvårade KOP:s verksamhet och orsakade gnissel mellan ledarna på banken. Paasikivis frus bortgång 1931 underlättade självfallet inte hans levnadssituation. Paasikivi avgick från generaldirektörens uppgifter 1934, varefter han arbetade mestadels inom politiken. Genom ett nytt äktenskap fick han Alli Valve vid sin sida.

Källor:

• Tuomo Polvinen, ”Paasikivi, Juho Kusti (1870 - 1956)”. Kansallisbiografia-webbartikel. Hämtat 24.4.2015.
• Helsingin Sanomat, ”Juho Kusti Paasikivi”. Nekrolog i tidningen Helsingin Sanomat. Hämtat 27.4.2015.
• Wikipedia, ”Juho Kusti Paasikivi”. Wikipedia-nätpublikationer. Hämtat 24.4.2015.