Johannes Brofeldt, senare känd under namnet Juhani Aho, föddes i en pietistisk familj i Lapinlax år 1861. Från Lapinlax ledde vägen via Kuopio finska lyceum till Kejserliga Alexanders-universitetet i Helsingfors. Aho skrev in sig vid universitetet för att studera finska, litteratur och historia.

Aho påbörjade sin författarkarriär vid sidan av sina universitetsstudier. Det var den livliga tidningskulturen på 1880-talet som gav honom en möjlighet till detta. Tidningarna var en kanal där han kunde publicera utkast till sina texter och få respons på dem. Därtill var tidningarna en scen för politik, vilket passade bra för den unge och radikale Aho. Ahos kontakt till tidningsverksamhet fortsatte genom livet då han både arbetade som journalist och grundade tidningar. Den mest kända av de tidningar som Aho har varit med och grundat är Päivälehti, föregångaren till nuvarande Helsingin Sanomat.

Juhani Aho avlade aldrig någon examen vid universitetet, utan gav upp sina studier år 1884 och blev fri författare och journalist. Det här blev startpunkten för den tidsperiod som omfattar Ahos mest berömda verk, såsom Rautatie (Järnvägen), Papin tytär (Prästens dotter) och Papin rouva (Prästens hustru).

Efter en resa till Paris i början av 1890-talet blev det aktuellt för Aho att bosätta sig och grunda familj. Aho gifte sig med konstnären Venny Soldan år 1891 och i slutet av århundradet flyttade de till Tusby träsks strand. Senare flyttade även andra konstnärssjälar, såsom Eero Järnefelt och Jean Sibelius, till samma trakt.

Sekelskiftet förde med sig förtrycksperioder, vilket lockade Aho att åter delta i politiken. Ahos ställningstaganden var starka och radikala och till följd av dem var han tillsammas med sin familj tvungen att lämna landet under ett år. Familjen tillbringade året i Österrike och Italien, och under denna vistelse utomlands skrev Aho flera olika texter, från reseskildringar till prosa.

Resan och de texter som Aho skapade under denna utgjorde begynnelsepunkten för ett nytt livsskede. Aho blev medlem i styrelsen för Finlands nationalteater och fick därtill flera andra förtroendeuppdrag, bland annat i Finlands författarförbund och Finska Litteratursällskapet. Via sina förtroendeposter kunde han påverka och arbeta för finansieringen inom bokbranschen, och i synnerhet översättningar började få en fastare finansiering delvis tack vare honom. År 1907 tilldelades Juhani Aho hedersdoktorstitel vid Kejserliga Alexanders-universitetet. Aho och Paavo Cajander, som fick titeln samtidigt som Aho, var de första författarna som utnämndes till hedersdoktorer vid universitetet. Samma år förfinskade Aho sitt namn från Johannes Brofeldt till Juhani Aho.

På sin 50-årsdag hade Aho uppnått en position som nationell märkesman och hans födelsedag firades därför som en nationell högtid. Aho deltog dock inte själv i festligheterna i huvudstaden, utan han var och fiskade i forsen Huopanankoski i Viitasaari. Fiske hade blivit en viktig fritidshobby för honom och fortsatte att vara det ända fram till 1920-talet. Aho höll även på att skriva en bok om fiske, men den hann inte bli färdig under hans livstid, utan publicerades postumt år 1921.

Källor

• Juhani Niemi: Aho, Juhani. Webbpublikation på Kansallisbiografia. Hämtat 27.3.2015.
• Wikipedia: Juhani Aho. Hämtat 27.3.2015.
• Juhani Ahon Seura ry: Juhani Aho. Webbartikel. Hämtat 27.3.2015.