Jag började arbeta som heltidsanställd sportjournalist först år 2000. Innan dess hann jag arbeta som Juha Siltalas forskningsassistent år 1990 och därefter i tio år som informatiker på Finlands idrottsbibliotek. Jag blev erbjuden en fast anställning under lågkonjunkturen, rättare sagt 1991. På grund av arbetet kunde jag inte slutföra min magisterexamen, men jag hann i alla fall lämna in min pro gradu-avhandling till professorn.

Mitt arbete på Idrottsbiblioteket, som finns i en flygelbyggnad till Helsingfors Olympiastadion, var ett drömjobb för en person som var intresserad av både idrott och historia. Samtidigt fick jag bekanta mig med bemärkta idrottsforskare och arbeta som informationsansvarig vid Finlands idrottshistoriska förening.

Det var något av ett misstag att jag halkade in på en journalistbana i början av detta årtusende. Medan jag arbetade på biblioteket insåg jag att jag skrev texter för olika medier vid sidan av mitt egentliga arbete. När jag fick ett arbetserbjudande från ett bolag inom de nya medierna, grabbade jag tag i chansen att få arbeta i IT-branschen, som då red på en våg av framgång. Denna framgång blev inte långvarig, medan mitt kliv ut i det okända har tagit mig på en odyssé som inte ser ut att sluta. År 2002 blev jag plötsligt medarbetare i tidningen Veikkaaja, som jag visserligen hade skrivit kolumner för redan i ett par år. Efter att Veikkaus Oy sålde sin tidning till Sanomakoncernen började jag arbeta på Ilta-Sanomat och har sedan dess fortsatt min karriär där.

Vid sidan av tidningsverksamheten har jag skrivit ett tiotal böcker antingen på egen hand eller i olika arbetsgrupper. Mitt första intellektuella alster var Toiveesta tosi, ett verk om idrottssällskapet Orimattilan Toives 60-årshistoria. Det var mycket intressant att forska i sällskapets olika skeden, eftersom släkten på min fars sida ända sedan 1930-talet har varit aktivt verksam i Orimattilan Toive, som för övrigt är medlem i Arbetarnas Idrottsförbund i Finland.

De intressantaste bokprojekten som jag har deltagit i har varit 100-årsböckerna om Finlands bollförbund och Finlands olympiska kommitté. År 2007 fyllde både Finlands bollförbund och olympiska kommitté jämna år, så vi skribenter fick jobba för fullt under åren 2005–2006.

Utöver att jag har bekantat mig med de olympiska spelens historia har jag även fått bekanta mig med dem i praktiken. Mina upplevelser i Aten 2004, i Peking 2008 och i London 2012 var oförglömliga. Bilden nedan illustrerar hur det hektiska evenemanget kan ha till följd att en journalist är tvungen att göra en cykelmekanikers jobb mitt i natten.