Jag avvek från de flesta av mina studiekamrater i det avseendet att jag egentligen inte levde något studentliv. Jag fick en del inkomster från ishockeyn och det jobbet var jag tvungen att sätta främst. Till följd av detta deltog jag ganska sporadiskt på föreläsningarna och kom igenom många tentamina med nöd och näppe och av ren vilja.

Samtidigt som mina bekanta drev en kampanj för ett bilfritt campus, anlände jag själv ofta i sista minuten till föreläsningar och tentamenstillfällen med min tjänstebil, försedd med granna Jokerit-logor, och parkerade denna på avgiftsbelagd parkeringsruta framför Porthania. Jag förstod redan då att det var smaklöst, men det var svårt att skaka av sig den fräckhet som behövs i rinken under en bilresa från Nordenskiöldsgatan till Universitetsgatan.

Jag minns också att jag redan i början av studierna skaffade mig en Apple Macintosh-dator, en maskin som var relativt ovanlig och dyr ännu då. Datorns ordbehandlingsprogram och särskilt copy/paste-funktionen skyndade på min utexaminering märkbart. Jag minns inte att jag skulle ha använt biblioteket. Kurslitteraturen köpte jag från Akademiska Bokhandeln eller från mina utlandsresor och läste den i Femkantens Primula eller på matchresor.