Jaakko Hintikka är en av den moderna logikens grundare. Han har kallats både den epistemiska logikens och den spelteoretiska semantikens fader. Hintikka har gjort genombrott på de flesta plan inom filosofi och bjudit på intressanta tolkningar av många filosofiska klassiker, däribland Aristoteles, René Descartes, Gottfried Leibniz, Immanuel Kant, Gottlob Frege och Ludvig Wittgenstein.

Hintikka har ansetts fortsätta den analytiska filosofins tradition i likhet med sin lärofader Georg Henrik von Wright samt Bertrand Russel och Ludvig Wittgenstein. Hintikka själv instämmer ändå inte.

– Jag har intresserat mig för olika filosofiska traditioner, inte bara den analytiska. Dessutom hör von Wright och Wittgenstein inte heller till den analytiska inriktningens mest traditionella representanter.

Tack vare sina nära relationer till den angloamerikanska universitetsvärlden har Jakko Hintikka spelat en central roll då den finländska filosofiska traditionen har internationaliserats.

År 1954 fick Hintikka en treårig Junior Fellow-forskartjänst vid Harvard University i USA. Stipendiet var öppet för alla discipliner. Det utdelas årligen till åtta unga forskare, som enligt Hintikka hade fullständig akademisk frihet de följande tre åren.

– Det fanns inga krav, utan man fick studera eller arbeta med sin doktorsavhandling. Stipendiet täckte alla kostnader. Det var en otrolig upplevelse och grunden till min karriär.

Tre år senare återvände Hintikka till Finland där han utnämndes till professor i praktisk filosofi 1959. År 1970, dryga tio år senare, blev han forskarprofessor vid Finlands Akademi.

– Under min tid i Helsingfors hade jag en rad arbetsgrupper vid Finlands Akademi. Medlemmar i dessa arbetsgrupper var bland annat Ilkka Niiniluoto, Simo Knuuttila, Esa Saarinen, Juhani Pietarinen, Leila Haaparanta, Raimo Tuomela och Lauri Carlson. Alla dessa har blivit professorer i hemlandet.

Hintikka gästade på olika håll i världen tills en amerikansk professor i filosofi, Patrick Suppes, 1963 erbjöd Hintikka anställning som gästande professor med fast tjänst vid Stanford University. Meningen var att Hintikka skulle arbeta där några månader varje år.

– Sedan stannade jag i Amerika i årtionden.

Vad anser en storman inom filosofi om disciplinens nuvarande tillstånd i Finland?

Enligt Hintikka saknar filosofin en klar riktning ute i världen just nu, vilket också syns i Finland.

– Man famlar i många riktningar och ingen stor ledande trend finns i sikte.

Hintikka tycker att situationen borde innebära en fin chans för finsk forskning

– Jag menar inte endast en internationellt sett betydande position utan en världsledande position.

Det skulle ändå krävas mycket mer stöd och resurser än i dag för att nå dit. Enligt Hintikka är det nuvarande systemet vid universiteten för styvt och bundet vid ett visst mönster.

– Vi riskerar att gå miste om utmärkta möjligheter. Vi borde använda mera av de idéer som redan finns. De forskningsinriktningar som jag representerar har oerhörd potential uttryckligen just nu.

Hintikka påminner om att filosofi är en högst resurssnål bransch. Å andra sidan anser han att det inte ens handlar bara om pengar, utan om hur resurserna används.

– Filosofi kan te sig som en inskränkt disciplin men har förvånansvärt många tillämpningsmöjligheter. Abstrakt logisk-matematisk forskning kan ha intressanta kopplingar till undervisningen i matematik och innovationskunskap, men ingen har ens försökt utnyttja dessa. Med hjälp av filosofi kunde man uppskatta för vad datorer kan eller inte kan användas inom matematikundervisningen.