Tillbaka

Iris Schwanck

Iris Miette Schwanck
2.2.1950, Genève

Filosofie magister 1977 (romansk filologi), Jyväskylä universitet
Filosofie doktor 1994 (romansk filologi), Helsingfors universitet
Doktorsavhandling ”La petite aventure dont le lecteur se souvient peut-être. Analyse linguistique des instrusions du narrateur dans huit romans”

Ledare för Informationscentralen för Finlands litteratur (FILI), Finska Litteratursällskapet 2001–2015
Chef för Franska institutet i Finland 1999–2000
Biträdande chef för CIMO 1995–1999
Planerare för internationella ärenden 1990–1995, Helsingfors universitet
Assistent i romansk filologi 1981–1990, Jyväskylä universitet och Helsingfors universitet
Studieresor till Uppsala (Nordiska Afrikainstitutet), Paris (Université de Paris X – Nanterre) och Bryssel (Université Libre de Bruxelles)

Publikationer
Artiklar om litteratur i Frankrike på 1800-talet, franskspråkig litteratur i Afrika, internationalisering av högskolor och export av finländsk litteratur

Priser och utmärkelser
President för EAIE (European Association for International Education) och medlem i trojkan 1998–1999
Ordförande för internationella författarmötet i Lahtis 2001
Årets alumn vid Jyväskylä universitet 2002
Priset Vuoden sarjakuvateko (Årets seriegärning) av Sarjakuvantekijät ry 2008
Serieråd 2014
Riddare av franska Hederslegionen 2010
Riddartecknet av Finlands Vita Ros orden 2005
Huvudkommissionär för projektet Suomen kulttuurikausi Ranskassa (Finlands kulturperiod i Frankrike) 2005–2008
Huvudkoordinator för projektet Pohjoismaat teemana Pariisin kirjamessuilla 2011 (Norden som tema på bokmässan i Paris 2011)
Chef för projektet Finnland. Cool. – Suomi teemamaana Frankfurtin kirjamessuilla 2014 (Finnland. Cool. – Finland som temaland på bokmässan i Frankfurt 2014) 2011–2014
Ordförande för Finlandiaprisjuryn 2015

Bild: Heli Sorjonen
Text: Iris Schwanck (Riitta-Ilona Hurmerinta, red.)
Översättare: Sonja Tiilikainen
Språkgranskare: Jonas Franzon

”Professionella översättare spelar en nyckelroll i litteraturexport”

Kring millennieskiftet var bara några finländska författare kända ute i världen – Mika Waltari och Tove Jansson. Av de moderna författarna har Arto Paasilinna varit mycket populär i Frankrike. Alla i Frankrike motsåg och läste de franska översättningarna av hans verk – barn, studenter och forskare, oavsett ålder och kön. Paasilinnas produktion uppmärksammades också flitigt bland annat i Italien, Tyskland och Sverige.

Ännu för femton år sedan var det mycket sällsynt att debuterande författare fick sina romaner översatta till andra språk. En sådan ära fick bland annat Johanna Sinisalos roman Ennen päivänlaskua ei voi (Bara sedan solen sjunkit i svensk översättning), som snabbt gavs ut på flera olika språk, och Reidar Palmgrens roman Jalat edellä (Fötterna först i svensk översättning).

År 2015 skrivs det om finländska författare och deras översatta verk i ledande dagstidningar i USA, England, Frankrike och Tyskland. En ny aktiv generation av översättare har trätt fram. Denna generation kan sälja sitt kunnande, arbetar professionellt för förläggarna i hemlandet och får i uppdrag att översätta finländsk litteratur. Dessutom blir finländska författare ombedda att uppträda på de mest centrala bokmässorna och på de mest intressanta litteraturevenemangen och litteraturfestivalerna. Deras verk får allt oftare olika litteraturpris och finns med på listor över läsvärda böcker. De uppträder på ett intressant och färgstarkt sätt och är utmärkta kulturambassadörer.

Numera ges det årligen ut över 300 nya böcker som representerar den finländska litteraturen. Det lilla landet har definitivt fördel av att ha en så starkt tvåspråkig litteraturtradition – intressanta nya verk och litterära röster publiceras alltså både på finska och på svenska. Den finländska litteraturen innefattar naturligtvis också litteratur på samiska och i allt högre grad också litteratur av experter som kommer från andra håll i världen.

Informationscentralen för Finlands litteratur FILI grundades som en del av Finska Litteratursällskapet redan 1977. FILI är Europas äldsta organisation som oavbrutet har arbetat med att införa internationella dimensioner i litteraturen. Jag hade äran att leda den här organisationen i över fjorton år. I alla nordiska och i många europeiska länder finns en liknande aktör som främjar översättning och marknadsföring av respektive lands litteratur i andra länder.

Professionella översättare spelar en nyckelroll i litteraturexport. Utan deras arbetsinsatser skulle den finländska litteraturen stanna kvar i Finland. FILI stöder på många olika sätt översättarnas arbete som allmänt taget inte uppmärksammas tillräckligt. Översättarseminarier, mentorprogram, översättarnas virtuella gemenskap Kääntöpiiri, praktikperioder, residensprogram, ett utländskt översättarpris och resestipendier kan nämnas som exempel på FILI:s sätt att stödja översättare.

Bild: Katja Maria Nyman

Högklassig skön- och facklitteratur har det allt sämre ställt i dagens förlagsvärld. Det sägs att det är närapå omöjligt för litteraturen att överskrida nationsgränser om översättningen inte får finansiering. Denna verksamhetsform är ett annat centralt sätt att stödja litteraturexporten. Kollektiva insatser krävs också för att kunna marknadsföra nyligen publicerade översättningar.

Finland fick tjäna som temaland under rubriken ”Finnland. Cool.” på den viktigaste professionella litteratur- och mediemässan i Frankfurt hösten 2014. Detta storprojekt som krävde över fem år långa förberedelser överträffade alla förväntningar. På tyskspråkiga områden i Europa gavs det ut 130 översättningar av finländska verk och synligheten i medierna överskred alla tidigare rekord. På det angloamerikanska språkområdet gavs det dessutom under åren 2013–2014 ut trettio nya översättningar, vilket vidare vittnar om den internationella dimensionen av att utses till temaland. Resultaten av denna stora insats beror nu främst på hur effektivt översättningsrättigheter säljs och hur verksamma aktörerna i branschen är. Dessa resultat kan dock mätas först efter några år.

Både internationella nätverk av förläggare och personliga kontakter har spelat en central roll i arbetet med att köpa och sälja översättningsrättigheter. Det förhåller sig fortfarande på detta sätt, även om det numera finns många nya kommunikationssätt. Organisationer såsom FILI har en viktig uppgift i att stödja experters nätverksbildande på olika sätt.

Litteraturexporten och översättningarna tryggar den finländska litteraturens status som en del av världslitteraturen. Genom att göra litteratur som kommer från mindre språkområden tillgänglig för läsare i andra länder kan vi arbeta för en värld som är lättare att förstå.

Tillbaka