Inkeri Vehmas-Thesslund

Inkeri Vehmas-Thesslund (Vehmas-Lehto 1978–2014)
15.5.1947 Keuru

Filosofie kandidat 1973, filosofie magister 1988 och filosofie doktor 1989, (ryska språket och litteraturen), Helsingfors universitet.

Professor i rysk översättning 1998–2014, Helsingfors universitet

Docent i ryska språket, med tyngdpunkt på forskning speciellt inom översättning och terminologi, vid Jyväskylän yliopisto (Jyväskylä universitet) 2006
Professor i ryska språket, tidsbunden professur, Jyväskylän yliopisto (Jyväskylä universitet) 2005–2006
Längre hunnen forskare vid Finlands Akademi 2003–2004
Tf professor i språkteori och översättning 1991–1992, biträdande professor i ryska (översättning) 1990–1998 och professor 1998–2011 vid Helsingfors universitet
Lektor i ryska 1974–1990 Kouvola språkinstitut/ Helsingfors universitet
Tf biträdande professor i ryska (översättning) läsåret 1987–1988 Joensuun yliopisto (Joensuu universitet)

Forskningsteman: Översättningsforskning ur pragmatisk synvinkel: mottagarinriktad översättning; begreppsanalys och framställning av fackspråkliga ordböcker.

Publiceringar, forskningsprojekt och annan vetenskaplig verksamhet

Bild: Mika Federley
Text: Inkeri Vehmas-Thesslund och Kaija Hartikainen (red.)
Översättning: Nina Hänninen
Språkgranskare: Jonas Franzon

Mina bästa stunder vid Helsingfors universitet

Den egna disputationen är säkert en oförglömlig erfarenhet för vem som helst. Så också för mig och lyckligtvis en positiv sådan. Disputationen tog visserligen fyra timmar med kaffepausen medräknad. Den första timmen talade vi om två översättningsteoretiska begrepp, ekvivalens och adekvans. De som inte direkt sysslade med översättning hade säkert en hel del att stå ut med. Opponenten och jag trivdes däremot bra. Han var nöjd över att man "för en gångs skull hade tid att diskutera ordentligt".

Andra goda stunder har jag upplevt då jag har handlett studenter i färd med att skriva sin avhandling. Studenten har kommit till mottagningen villrådig och desperat. Efter att tillsammans ha vridit på saken ut och in har riktningen klarnat och studenten har lämnat mottagningen lättad och ivrig.

När jag kom tillbaka från terminologiseminariet ”Puusta katsoen” i Helsingfors i maj 2005 tänkte jag att jag nog är en lyckans ost för att jag har ett så intressant arbete och så många fantastiska kolleger.