Juha Matti Henriksson
Dagens humanist

Juha Matti Henriksson

Juha Henriksson studerade till diplomingenjör och arbetade med system för produktionsstyrning. Under depressionsåren beslöt han sig för att börja med musik i stället och fann ett mentalt hem i institutionen för musikvetenskap vid Helsingfors universitet. Vid sidan av att popularisera musikforskning arbetar Henriksson som chef på musikarkivet JAPA, där erfarenheten som flera examina fört med sig enbart har varit en fördel.

Juha Matti Henriksson

Juha Henriksson
5.2.1963 Helsingfors

Diplomingenjör 1990 (teknisk fysik), Tekniska högskolan
Filosofie magister 1995 och filosofie doktor 1998 (musikvetenskap), Helsingfors universitet

Arkivchef 1998–, Musikarkivet JAPA (förr Finlands jazz- och poparkiv)
Timlärare vid institutionen för musikvetenskap vid Helsingfors universitet från och med 1995.
Sekreterare för Suomen etnomusikologinen seura ry ('Finlands musiketnologiska förening') 1.11.1995–30.10.1997.
Programmerare och ADB-planerare 13.11.1984–31.12.1989, systemplanerare 1.1.1990–31.12.1992.
Oy Siemens Nixdorf Informationssystem Ab.

Medlem i styrgruppen för arkivsektorn för det nationella digitala biblioteket 2015-
Medlem i ledningsgruppen för projektet Training for Audiovisual Preservation in Europe 2004–2008.
Medlem i ledningsgruppen för projektet att digitalisera de vetenskapliga ljudinspelningsarkivens nationellt betydelsefulla ljudinspelningar 2000–2008.
Medlem i ledningsgruppen för den riksomfattande forskarskolan för folkmusik och populärmusik 2003–2008.
Styrelsemedlem i Suomen Kevyen Musiikin Museon kannatusyhdistys ('garantiföreningen för museet för lättare musikgenrer i Finland') 2002–2004.
Ordförande för Finlands musiketnologiska förening 1998–2000.
Styrelsemedlem i Musikvetenskapliga sällskapet i Finland 1999–2001.
Styrelsemedlem i Maailman musiikin keskus ('centret för världens musik') 1998–2000.

Priser:
Ilpo Hakasalo-pris från Kullervo Linnas stiftelse år 2010 för befrämjande av den inhemska populärmusikens ställning.

Bild: Tero Juutilainen
Text: Tero Juutilainen
Översättning: Laura Brunberg
Språkgranskning: Jonas Franzon