Artturi Kannisto
Dagens humanist

Artturi Kannisto

Artturi Kannisto var professor i finsk-ugrisk språkvetenskap. Han var länge verksam vid Studentexamensnämnden och medlem i flera olika vetenskapliga samfund och akademier. Sitt största livsverk gjorde Kannisto genom att samla in språkvetenskapligt och etnologiskt material bland mansierna i Västra Sibirien. Kannisto hittade också på det veterligen längsta ordet på finska.

Artturi Kannisto

Juha Artturi Kannisto
12.5.1874, Kylmäkoski – 10.3.1943, Helsingfors

Filosofie kandidat 1899, magister 1900, licentiat 1919 och doktor 1922, Helsingfors universitet

Docent i finsk-ugrisk språkvetenskap 1920–1927, extra personlig professur 1927–1943, Helsingfors universitet
Lärare i finska vid juridiska fakulteten 1910–1921, Kejserliga Alexanders-universitetet (Helsingfors universitet)
Amanuens för finska seminariebiblioteket 1900, Kejserliga Alexanders-universitetet
Forskningsresa till guvermenten Tobolski och Perm i Ryssland1901–1906

Medlem i ungerska vetenskapsakademin 1931
Medlem i finska vetenskapsakademien 1922.
Medlem i Studentexamensnämnden 1920-1943
Sekreterare 1919–1935, prefekt 1935–1943, Suomalais-Ugrilaisen Seura
Grundare, medlem i styrelsen 1916–1924, Suomen kielen sanakirjaosakeyhtiö
Protokollförare 1896–1900, vice ordförande 1907–1909 och ordförande 1919–1920, Kotikielen seura

Hedersutmärkelser
Ungerska Corvs hederstecken 1942
Ungerska Kommendörskorset 1939
Hedersmedlem i Kotikielen seura 1936
Filosofie hedersdoktor, Budapest 1935, Debrecen 1935
Kommendörstecknet av Finlands Vita Ros orden 1934

Uppkallat efter Kannisto
Artturi Kannistos väg, Helsingfors 1952

Bild: Museiverket
Text: Tomas Sjöblom
Översättning: Nina Hänninen / Språkgranskning: Jonas Franzon