Den romska befolkningen har en 500-årig historia i Finland. Under hela denna tid har romerna periodvis fått utstå kollektiva misstankar och kritik på grund av sin särart. Henry Hedman växte upp i Riihimäki där fadern hade gjort ett hårt arbete för att hans romska bakgrund skulle godkännas. Familjen levde ett alldeles vanligt liv bland majoritetsbefolkningen.

Hedman gick i mellanskola i Riihimäki och upplevde ett starkt andligt uppvaknande inom pingströrelsen när han var 16 år gammal. Han ville bli missionär och förkunna Bibelns budskap. En missionär, som var stationerad i Kenya och på besök i Finland, gav ändå Hedman i råd att skaffa sig ett bra yrke. Hedman studerade först till merkonom i sin hemstad och begav sig först sedan ut i den vida världen. En teologisk utbildning kändes lockande och Hedman tog en lägre högskoleexamen i USA under sent 1970-tal.

– Efter Bachelor of Theology-studierna ville jag ännu fortsätta studera. År 1992 strövade jag en tid omkring i USA och Kanada, tills en bekant rekommenderade mig ett universitet i Toronto. Jag kom in där och avlade studiehelheten Master of Religion Education år 1994. Helheten har granskats vid teologiska fakulteten vid Helsingfors universitet och genom utbildningsstyrelsens beslut 20.3.1995 likställts med högre högskoleexamen i teologi.

Efter att Hedman återvände till Finland har han vid sidan om arbetet avlagt pedagogiska studier och enstaka kurser. Hösten 2014 fick han rättighet till fortsatta studier vid den beteendevetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet. Temat för doktorsavhandlingen är hur den romska kulturen bevaras i ett exogamt parförhållande.

– Utöver annan romsk kultur ingår också språkaspekten i min doktorsavhandling. Jag vill utreda hur romani används i ett parförhållande där endast ena parten är rom. Jag har redan samlat in material från omkring 40 familjer. Jag utreder också vad det innebär att utöva romsk kultur i familjen och hur barnen tillägnar sig denna. Det utmanande med studien är att komma fram till vad som ska mätas och vad som hör ihop med vilken kultur.

Hedman medger att han under sitt liv befunnit sig i situationer där han har varit tvungen att bevisa sitt kunnande och sin tillförlitlighet.

– Jag har inte upplevt värst mycket rasism. Om sådan har funnits så har jag inte riktigt kunnat påverka det själv. Det har till exempel hänt att en potentiell arbetsgivares blick har avslöjat ett oöverstigligt hinder hos honom eller henne efter att min romska bakgrund har kommit fram. Vanligtvis märker folk att jag är en alldeles vanlig människa bara jag talar öppet med dem. Jag skrattar alltid då någon undrar: ”Aha, så du jobbar? Och du har en examen också? Då är du ju alldeles normal.”

Hedman tror att hans positiva inställning till livet och ihärdigheten och ambitionen att uppnå olika mål har sitt ursprung i hur han har blivit uppfostrad och i det stöd som han har fått från olika håll under olika skeden av sitt liv.

– Min far lärde mig att man ska respektera alla människor. Det har jag strävat efter hela mitt liv. Därifrån härstammar också min vilja att göra PR för den romska befolkningens väl. Jag är tacksam för det stöd och de erkännanden som jag fått från min hemstad. Jag utsågs till Årets Riihimäkibo 2001. Det känns fortfarande fint.