Tillbaka

Henrik Meinander

Carl Henrik Meinander
19.5.1960, Helsingfors

Filosofie doktor 1994 (Finlands och Skandinaviens historia), Helsingfors universitet
Master of Letters 1991 (Pedagogik), University of Glasgow
Filosofie kandidat 1987 (Finlands och Skandinaviens historia), Helsingfors universitet

Forskningsledare och forskare 2015-, forskningsprogrammet Demokratins drivkrafter, Helsingfors universitet (Jane och Aatos Erkkos stiftelse)
Professor i historia 2001-, Helsingfors universitet

Prodekanus för Humanistiska fakulteten 2010–2013, Helsingfors universitet
Projektforskare 2008–2010, Svenska kulturfonden
Längre hunnen forskare 2007–2008, Finlands Akademi
Prefekt för Historiska institutionen 2004–2006, Helsingfors universitet
Direktör 2001–2002, Finlandsinstitutet i Stockholm
Projektforskare 2000, Finlands Akademi
Tf. biträdande professor i utbildningshistoria 1997–1998, Helsingfors universitet
Intendent 1991–1997, Mannerheim-museet
Assistent i historia 1991–1997, 1998–1999, Helsingfors universitet
Doktorandstipendiat, Finlands Akademi 1988–1989, Undervisningsministeriet 1990
Timlärare i historia 1986–1987, Mattlidens gymnasium

Forskningsteman
Högerradikalism, idrottshistoria, utbildningshistoria, historiografi, krigshistoria, idéernas socialhistoria, Finlands svenskhet, säkerhetspolitikens historia, demokratins drivkrafter

Publikationer, forskningsprojekt och annan vetenskaplig verksamhet

Priser och utmärkelser
Årets Nors 2010
Kulturfondens för Sverige och Finland pris för vetenskaplig verksamhet 2008
Svenska Akademiens Finlandspris 2007
Oskar Öflunds stiftelses pris 2002

Foto: Julia von Boguslawski
Text: Henrik Meinander (Tomas Sjöblom, red.)

Finlands kontexter

Ett viktigt perspektiv i Henrik Meinanders forskning har varit idéernas socialhistoria. Han har sällan varit intresserad av idéer som sådana eftersom deras härkomst, betydelse och effekt styrs av historiska kontexter och drivkrafter. Detta var infallsvinkeln redan i Meinanders avhandlingar.

När han under följande decennium skrev översiktsverk om Finlands historia (1999, 2005) dök frågan om idéernas sociala och politiska kontexter upp än mer frekvent. Slutligen myntade Meinander i sin krigshistoriska undersökning Finland 1944 (2009) begreppet ”känslolandskap” för att beskriva den mångfald av känslor, tankar och idéer som förekommer samtidigt i ett och samma samhälle.

Henrik Meinanders bok ”Finlands historia. Linjer, strukturer, vändpunkter” (2006). Bildkälla: WSOY.

Intresset för kontexter och drivkrafter har också format Meinanders analyser av Finlands utveckling till en självmedveten nation och självständig stat. Enligt honom har Finland väsentligen formats av två strukturella drivkrafter: sitt svenska kulturarv och de kedjereaktioner som Napoleonkrigen, 1900-talets två världskrig och Sovjetimperiets kollaps gav upphov till i Östersjöregionen.

Denna tematik är även ett bärande element i det av Meinander ledda forskningsprogrammet ”Demokratins drivkrafter: Kontext och särdrag i Finlands och Sveriges demokratier 1890–2020”, som sysselsätter forskare vid tre universitet under åren 2015–2017. Undersökningen har inspirerats av republiken Finlands instundande 100-årsjubileum. Målet är att förklara hur ländernas demokratier har formats i växelverkan mellan tre drivkrafter: deras gemensamma kulturarv och politiska kulturer, roll och konkurrenskraft i världsekonomin, samt slutligen positioner i geopolitiken.

Foto: Kenneth Bamberg.
Tillbaka