Henrik Gabriel Porthan skrev in sig vid Kungliga Akademien i Åbo år 1754. Han blev magister år 1760 med sin magisterdissertation som behandlade naturteologi. Han var intresserad av naturteologi och upplysningstidens ateism även efter studietiden och begrundade huruvida man skulle uppfatta Bibeln som en historisk källa.

Efter att ha blivit utnämnd till professor i vältalighet år 1776 fick Porthan en omfattande undervisningsplikt. Han ansåg att akademiska lärare i första hand skulle fungera som källor till inspiration för studenterna och utveckla harmoniska, förståndiga och allmänbildade aktörer. Det centrala i undervisningen var att lära eleverna att vara kritiska och Porthan kämpade emot fördomar och generaliseringar. Han begränsade inte undervisningsspråket till latin, utan godkände även användningen av andra språk.

Porthan påverkade utvecklingen inom flera vetenskapsgrenar. Han föreläste om filosofi, uppfostran, teologi, klassisk arkeologi, historia, lingvistik och estetik. Han ägnade stor uppmärksamhet åt litteratur och forskade i poesi och finska språkets släktskap.

År 1779 gjorde Porthan sin enda betydande utlandsresa till Hannover och Göttingens universitet, där han blev bekant med upplysningstidens friare anda. Efter att ha återvänt till Finland koncentrerade han sig närmast på historieforskning. Han påbörjade en allmän presentation av Finlands historia, men arbetet förblev oavslutat och han kom inte längre än till medeltiden.

År 1782 under en resa till Sverige fick han idén att ge ut Paul Juustens Biskåpskrönika försedd med kommentarer. Publikationen blev hans största arbete och den omfattade 56 avhandlingar som publicerades åren 1784–1800. I kommentarerna framför han sina tankar om Finlands fornhistoria och dess beröringspunkter med Rysslands historia. Enligt Porthans syn härstammade de med finnarna besläktade folken från ett enhetligt område, men att de sedermera hade brett sig ut åt olika håll.

Vid sidan av historieforskning satte Porthan sig in i geografi. Han tog itu med att korrigera en presentation gjord över Sveriges geografi till den del denna gällde Finlands, men gjorde till slut hela delen om Finlands geografi på nytt. Det var den första pålitliga allmänna presentationen över Finlands geografi.

Porthan såg sig själv framför allt som utvecklare av universitetet och vigde sitt liv åt detta, vilket förmodligen bidrog till att han förblev ogift. Men det sägs att han var förtjust i sin kusin Kristina Margareta Jusleen som dog 1772 i 'andtäppa' och som han hade blivit bekant med hos sin fostermorbror Pehr Jusleen.

Källor:

• K. Tarkiainen, Porthan, Henrik Gabriel. Nationalbiografins nätpublikation. Hämtat den 9 februari 2015.
• Y. Kotivuori, Ylioppilasmatrikkeli 1640–1852: Henrik Gabriel Porthan. Nätpublikation 2005. Hämtat 9.2.2015.
• Suomalaisia tieteen huipulla – 100 tieteen ja teknologian saavutusta, toim. T. Markkanen, A. Tiitta, P. Havaste, Gaudeamus 2014.