Tillbaka

Helsingfors universitets ritsal

1678: En figurstickare blir anställd vid universitetet enkom för att illustrera dess publikationer.
1707: I Helsingfors ritsal inleds undervisning i teckning.
1708: Den första egentliga ritmästaren blir anställd vid Helsingfors universitets ritsal.
1828: Ritsalen flyttar till Helsingfors tillsammans med universitetet.
1834: En skild sal för teckning placeras i universitetets sidobyggnad på Fabiansgatan.
1845: Ritsalen är värd för den första konstutställningen i Finland.
1850-talet: Ritsalen måste avstå från sin undervisningssal och får i stället utrymmen i kapprummet vid solennitetssalen i universitetets huvudbyggnad.
1870: Ritsalen får nya utrymmen i universitetets laboratoriebyggnad som nyligen blivit färdig.
1880: Ritsalen flyttar till Riddarhuset.
1897: Ritsalen flyttar tillbaka till den utvidgade sidobyggnaden på Fabiansgatan.
1935–1937: Medan huvudbyggnaden utvidgas, placeras ritsalen i SKS (Finska litteratursällskapets) hus.
1956: Ritsalen flyttar till den översta våningen i universitetsbyggnaden Porthania.
1992: Ritsalen ansluts till den humanistiska fakulteten.

Bild: Mika Federley
Text: Tomas Sjöblom

Översättare: Sonja Tiilikainen
Språkgranskare: Jonas Franzon

Magnus von Wright – Finska Konstföreningen och kulturlandskap

Magnus von Wright, som föddes i Kuopio socken i Haminanlax gård 13.6.1805, var den äldste av tre konstnärsbröder (sidan på finska). Han blev redan tidigt intresserad av naturvetenskaper när han jagade fåglar tillsammans med sin far och sina bröder i hembygdens skogar.

Den unge mannen studerade först i Åbo Gymnasium under åren 1823–1825 tills han fick börja studera vid Konstakademien i Stockholm. Där jämte i en privat ritskola studerade von Wright fram till 1829, då han återvände till Finland. Den mest betydande inspirationskällan för von Wright anses ha varit Carl Johan Billmarks litografier, eftersom von Wright genom dem blev intresserad av landskapskonst.

Under sin vistelse i Sverige började den unge von Wright också göra ornitologiska illustrationer. Detta resulterade i planschverket Svenska foglar efter naturen och på sten ritade (1828–1838), som han sammanställde tillsammans med sin bror Wilhelm och som var beställd av greve Nils Bonde.

En spillkråka tecknad av Magnus von Wright i verket ”Svenska foglar”.

von Wright återvände till Finland 1831 och bosatte sig i Helsingfors. Under de följande två årtiondena var han verksam som en av de få konstnärerna i den unga huvudstaden. Sitt uppehälle förtjänade han till en början som kartritare och ställföreträdande lantmätare. Senare kunde von Wright dock lämna lantmäterikontorets dåliga arbetsklimat när han fick börja arbeta som konservator och museiföreståndare vid universitetsmuseets zoologiska samlingar 1845. Han utmärkte sig genom att göra ett omfattande arbete för att systematisera och kartlägga dessa samlingar.

År 1849 blev von Wright vald till lärare vid Helsingfors universitets ritsal. Han hade dock skött tjänsten redan från år 1847 som Pehr Adolf Kruskopfs vikarie. Efter att ha fått ta över tjänsten kunde han rikta sin uppmärksamhet alltmer på sitt konstnärliga arbete. Utöver sina undervisningsuppdrag vid ritsalen ritade och målade han bland annat vapen, naturvetenskapliga bilder samt gårdar och kulturlandskap. Han är kanske mest känd för sina fågelmotiv. Magnus von Wright gav också privatundervisning i ritning och målning till förmögna ståndspersoners barn.

Magnus von Wright gjorde inte illustrationer endast för sina egna publikationer. Han deltog med sexton litografier i Zacharias Topelius berömda verk Finland framställdt i teckningar (1845–1852), som handlar om det finska folket och Finlands historia. På ornitologins område nöjde sig von Wright inte enbart med att rita och måla, utan han skrev också verket Finlands foglar, hufvudsakligen till deras drägter, beskrifna.

Sääksmäki kyrka tecknad av Magnus von Wright i Zacharias Topelius verk ”Finland framställdt i teckningar”.

Magnus von Wright spelade en central roll med tanke på utvecklingen av finländsk bildkonst kring mitten av 1800-talet. Han hade till exempel en avgörande inverkan på grundandet av Finska Konstföreningen. Han var också verksam i föreningens direktion som dess enda konstnärsmedlem samt som huvudlärare vid ritsalen fram till sin död. Magnus von Wright är i synnerhet ihågkommen för att han i sina målningar har förevigat Helsingfors årstider och byggnadsbestånd från sin livstid.

Källor och mer information:

  • Jukka Ervamaa: Wright, Magnus von. Webbpublikation av Kansallisbiografia. Hämtat 26.6.2015.
  • Helena Hätönen: Magnus von Wright. Webbpublikation av Finlands Nationalgalleri. Hämtat 26.6.2015.
  • Helena Hätönen: Suomen Taideyhdistyksen perustaminen. Webbpublikation av Finlands Nationalgalleri. Hämtat 26.6.2015.
  • Magnus von Wright. Webbpublikation av Wikipedia. Hämtat 26.6.2015.
Magnus von Wright. Bildkälla: Wikimedia Commons.

 

Tillbaka