Nya forskningsteman uppstår ofta ur kvarlevor från tidigare forskning. Så är det också i professor Hanna Snellmans fall. I sin doktorsavhandling undersökte hon flottarliv vid Kemi älv som ett slags epok, då arbetsplatser som var förknippade med anskaffning av råvaror för skogsindustrin skapades på områden där det inte fanns tillräckligt med eget folk som kunde utföra arbetet. Detta innebar att människor migrerade i stor utsträckning till Lappland från andra håll i Finland. Ett halvt sekel senare hade generationen som bestod av dessa inflyttares barnbarn så gott som obefintliga möjligheter att få arbete, eftersom skogsarbetet hade mekaniserats. Migration blev nu åter ett sätt att anpassa sig till nya omständigheter.

På 1960- och 1970-talen lämnade en tusenhövdad folkskara Lappland för att ta sig till södra Finland och Sverige. Till exempel från kommunen Salla, som är belägen vid östgränsen, flyttade närapå en procent av befolkningen till Sverige. Då flyttrörelsen var som livligast sades det att Göteborg är Sallas största by. Den här metaforen benades ut i ett projekt som leddes av Hanna Snellman. Projektets syfte var att undersöka vilken kulturell inverkan migrationen hade på två generationer. En av doktorsavhandlingarna som skrevs i samband med projektet är Marja Ågrens ”Är du finsk eller...?” En etnologisk studie om att växa upp och leva med finsk bakgrund i Sverige, Göteborgs universitet 2006.

– Skogshygge heter på finska savotta, som är ett lånord från ryskan och betyder ’fabrik’. Skogshyggen var egentligen fabriker ute i ödemarken. I Sverige hade de finländska immigranterna däremot ofta sin arbetsplats i riktiga fabriker. Även deras hem genomgick en förändring från en så kallad kolonisationslägenhet till en bostad i ett flervåningshus. Dessa fanns oftast i någon förort som hade byggts i samband med miljonprogrammet i Sverige. Det krävdes mycket påhittighet av immigranterna för att få vardagen att fungera i de nya omständigheterna, till exempel när det gällde barnskötsel, berättar Hanna Snellman.

Senare har Snellmans forskning i skogshistoria fortsatt i samarbete med forskare från Kanada och Uruguay. Det är här fråga om ett projekt där Finland och Ontario i Kanada ses som områden där cellulosafabriker läggs ner, men däremot Sydamerika ses som ett område där de grundas. Snellman fokuserar dock alltid sin forskning på människor och människors egna upplevelser.

I sina undersökningar om finländska immigranter har professor Snellman betonat forskningens samhälleliga effekt.

– Det är inte så länge sedan som Finland började ta emot immigranter. Därför har landet mycket att lära sig av både misstag och framgångar som har med integration att göra, som de finska immigranterna möttes av i Sverige. Att sprida information om den finländska skogsindustrins upprinnelse har en likadan effekt. En arbetare som tjänar sitt levebröd på eukalyptus i Uruguay kan på många sätt sägas vara likställd med en timmerflottare i 1890-talets Lappland eller Ontario.