Tillbaka

Hanna Snellman

Hanna Snellman
16.4.1961, Sodankylä

Filosofie magister 1986 och filosofie doktor 1997 (etnologi), Helsingfors universitet

Pro­rek­tor 2018–, professor i etnologi 2012–, dekanus 2017–2018, prodekanus 2014–2016, ställföreträdande dekanus 2014–2015, Helsingfors universitet
Assistent i finsk-ugrisk etnologi 1987–2004, Helsingfors universitet
Vikarierande assistent i kulturantropologi 1991, Uleåborgs universitet
Akademiforskare 2004–2007, Helsingfors universitet
Medlem i Helsingfors universitets forskarkollegium, 2008
Finnish Chair 2007, Lakehead University, Kanada
Professor i etnologi 2009–2012, Jyväskylä universitet

Publikationer, forskningsprojekt och annan vetenskaplig verksamhet

Medlem i flera vetenskapliga kommittéer och organisationer.

Bild: Ari Aalto
Text: Hanna Snellman och Riitta-Ilona Hurmerinta (red.)
Översättning: Sonja Tiilikainen
Språkgranskning: Jonas Franzon

En immigrants vardag

Trots att en etnolog traditionellt arbetar ensam, har jag själv gärna arbetat i olika tvärvetenskapliga grupper ända sedan början av min forskarkarriär. I min forskning om sverigefinnar har de naturligaste samarbetspartnerna varit historiker. På senare tid har jag känt ett allt starkare intresse för samarbete med språkforskare.

I min artikel Everyday Language Policies: Embodiment of Language- Related Experiences of Finnish Women in Sweden som ingår i verket Language Policies in Finland and Sweden. Interdisciplinary and Multi-sited Comparisons (red. Mia Halonen, Pasi Ihalainen, Taina Saarinen), Multilingual Matters 2015 tillämpar jag Scollon & Scollons begrepp historical body på intervjumaterial som jag har samlat in i Västerås.

I min artikel analyserar jag hur de finländska immigrantkvinnorna navigerade sig fram i en kulturell miljö vars språk och kultur de inte var bekanta med. Hur går en förlossning till på svenska? Hur handlade man i butiker på en tid då det inte fanns självbetjäningsbutiker, utan man var tvungen att uttala namnet på produkten som man ville köpa eller åtminstone peka på den? Hur ska man övertyga en arbetsgivare om att man är fullt kvalificerad fastän man ännu inte kan språket?

I min artikel finns exempel på vardagssituationer som inte har fungerat, men det finns också exempel på hur immigranterna fick en ny chans tack vare politiken som sker på makronivå. Innan grundskolan inrättades hade en finländsk ung kvinna inte nödvändigtvis möjlighet att studera på en högre nivå än i medborgarskolan. Många fick däremot en möjlighet att studera i vuxen ålder i och med att de flyttade till Sverige. Särskilt på den tiden då det var svårt att få arbete styrdes många finländare in på en studiebana. Nästan alla studerade språk och avlade grundskolan och en studentexamen eller en yrkesexamen. Det nya hemlandet kunde också ge immigranterna en möjlighet att studera vid universitetet, medan vägen till studier skulle ha varit betydligt krokigare i Finland.

Författare av Maailman paras maa (red. Anu Koivunen 2012) på ett författarmöte i Berlin år 2010. Bild: Anu Koivunen.​
Författare av Maailman paras maa (red. Anu Koivunen 2012) på ett författarmöte i Berlin år 2010. Bild: Anu Koivunen.​

 

Tillbaka