Mina bästa ögonblick vid Helsingfors universitet anknyter till gemensam verksamhet med olika personer: studenter, lärare, doktorander, kolleger, administration. Jag har njutit av att undervisa och att handleda där man lär sig något hela tiden. Att skriva tillsammans med kolleger har också varit givande.

Jag har också trivts i administrativa uppgifter som har gett mig nya perspektiv på livet vid universitetet. För närvarande är jag prefekt vid Finska, finskugriska och nordiska institutionen. Det bästa med det är samarbetet med institutionens och fakultetens proffsiga administratörer samt att jag åtminstone ytligt har fått bekanta mig med den flerspråkiga institutionens läroämnen och människor.

Jag har ett betydelsefullt minne från Helsingfors universitet från min studietid då jag precis hade börjat skriva på en doktorsavhandling i nordiska språk. Jag höll på att samla in material, men hade en väldigt vag uppfattning om metod. Samtidigt gick jag på lektor Orvokki Heinämäkis föreläsningar i allmän språkvetenskap.

På sina föreläsningar om semantik och pragmatik presenterade hon bland annat principer som mänsklig interaktion byggde på. När jag lyssnade på hennes förklaring om samtalsmaximer insåg jag att jag hade fått verktyg för att handskas med betydelseförändringar i 1600-talets svenska. Att på riktigt förstå vad det handlade om tog visserligen veckor och månader, men jag kommer fortfarande ihåg den där ena föreläsningen och surrandet i öronen vid den aha-upplevelse jag hade fått. Jag tänker med stor tacksamhet och värme på lektor Heinämäki som med sin kunskap öppnade för ett för mig obekant område inom språkvetenskap.