Gustaf John Ramstedts ursprungliga mål med universitetsstudierna var att utexamineras till präst. I början studerade han flitigt latin, grekiska och hebreiska men språkvetenskapen vann över studierna i teologi.  Ramstedt kom från fattiga förhållanden och den ogynnsamma ekonomiska situationen tvingade honom att börja arbeta efter att han avlagt sin kandidatexamen 1895. Han förtjänade sitt uppehälle genom att arbeta som lärare vid Turun Suomalainen Lyseo under några års tid.

Otto Donner, professor i sanskrit och komparativ lingvistik lyckades locka Ramstedt till att fortsätta med sina studier och uppmuntrade honom till att studera de altaiska språken.  Donner var med och grundade det Finsk-ugriska sällskapet år 1883.  Professor Donner hade utöver Ramstedts språkliga begåvning lagt märke till dennes läggning för forskning och föreslog att han skulle skickas ut på forskningsresa till Asien.

Under åren 1898–1912 gjorde Ramstedt sju forskningsresor till Centralasien, Mongoliet och Siberien, där han studerade de lokala språken grundligt. Som resultat av sitt forskningsarbete blev han en banbrytare inom den altaiska språkforskningen, skapare av den moderna mongolistiken och även en internationellt berömd forskare av de Centralasiatiska språken. Han doktorerade i det mongoliska språkets verblära vid Alexanders-universitetet år 1903.

Utöver forskningsstipendierna förtjänade han familjens uppehälle genom att fortfarande arbeta som lärare samt från år 1906 som docent vid Alexanders Universitetet. Ramstedts uppehälle blev äntligen säkrat år 1917 då han fick tjänsten som professor i altaisk språkforskning. Vid sidan av familjelivet var Ramstedt på sin fritid verksam inom kommunalpolitiken och nykterhetsrörelsen. Dessutom var han aktiv inom olika vetenskapliga samfund.

Efter att Finland hade blivit självständigt utnämndes Gustaf John Ramstedt till Finlands chargé d'affaires i Japan, Kina och Siam år 1919 på grund av hans kännedom om Asien och hans språkkunskaper. Ramstedts residensort var Tokyo. Under sin tioåriga diplomatkarriär skapade han en solid grund för relationerna mellan Finland och Japan.  På utrikesministeriet i Finland lär det ha funnits missnöje med Ramstedts verksamhet för att han som rutinerad fältarbetande forskare ibland tycktes alltför företagsam. Jämsides med uppgifterna som diplomat fortsatte Ramstedt sitt forskningsarbete, studerade det japanska språket och började forska i det koreanska språket. Ramstedt skrev världens första koreanska grammatiklära som publicerades på engelska år 1939. Boken blev en försäljningssuccé speciellt under Koreakriget på 1950-talet.

Ramstedt återvände från Japan till Finland år 1930 och skötte här sin professur fram till år 1941. Vid sidan av sin egen tjänst skötte han också professuren i fonetik åren 1935-1940. Han ansvarade för studier i sanskrit och komparativ indoeuropeisk språkvetenskap.

G. J. Ramstedt var också en av de första finska esperantisterna. Han var ordförande för Suomen Esperantoliitto. Under sina år i Japan undervisade han i esperanto också på flera japanska orter. Efter sin återkomst till Finland var Ramstedt med och grundade Suomalais-Japanilainen Yhdistys år 1935 och var verksam som föreningens ordförande ända till sin död.

Källor:

• Halén, Harry (2001): Ramstedt, Gustaf John (1873–1950). Kansallisbiografia-verkkojulkaisu. (Avgiftsbelagd.) Helsingfors: Suomalaisen Kirjallisuuden Seura. (hämtat  15.1.2015)
• Janhunen, Juha (2014): Gustaf John Ramstedt (1873–1950): Vertailevan altaistiikan perustaja. Teoksessa Suomalaisia tieteen huipulla: 100 tieteen ja teknologian saavutusta. Markkanen, T., Tiitta, A. & Havaste, P. (toim.). Helsingfors: Gaudeamus Helsinki University Press, s. 74–75.
• Suomalais-Japanilainen Yhdistys ry:n verkkosivusto (hämtat 15.1.2015)