Tillbaka

Göran Schildt

Göran Gustaf Ernst Schildt
11.3.1917, Helsingfors – 24.3.2009, Ekenäs

Filosofie magister 1943 och filosofie doktor 1947 (konsthistoria), Helsingfors universitet

Journalist på Svenska Dagbladet 1950–95, författare

Hedersutmärkelser
Kommendörstecknet av Finlands Lejons orden 1980; Frihetsmedaljens I och II klass
Riddare av Italienska Republikens Förtjänstorden 1954
Kommendör av Grekiska Fenixorden 1954
Kommendör av Svenska Nordstjärneorden 1987
Teknologie hedersdoktor i Tammerfors 1987
Filosofie hedersdoktor vid Åbo Akademi 1988
Hedersdoktor i Lund 1991, konsthistoria

Priser
Tollanderska priset 1952, 1991
Statens pris för informationsspridning 1983
Svenska litteratursällskapets pris 1986, 1988
Kulturpriset Suomi 1995.

Bild: Schildts&Söderströms/Vidar Lindqvist
Text: Lauri Lönnström
Översättning: Nina Hänninen
Språkgranskning: Jonas Franzon

En fri författare

Göran Schildt tog en filosofie kandidatexamen vid Helsingfors universitet 1943. Samma år publicerades också hans debutroman Önskeleken vars ramberättelse är förlagd till fronten under vinterkriget. Berättelsen skildrar två ungdomars förhållande med både varandra och till Italien.

År 1946 publicerade Schildt en biografi över den franske målaren Paul Cézanne och en litterär studie om den franske författaren André Gide. Följande år doktorerade han i filosofi med Cézannes person och konstens psykologiska tolkningar som tema. Schildt var en av de första i Finland att behandla den moderna konstens problematik och den konstpsykologiska inriktningen.

Efter att ha doktorerat 1947 var Schildt nära att bli vald till professor i konsthistoria men valde en karriär som fri författare i sista minuten. Valet visade sig vara lyckat. Reseskildringarna från seglatserna till Medelhavet, som han publicerade från 1949 och framåt, uppnådde stor popularitet och gjorde honom ekonomiskt oberoende.

Schildt skrev essäsamlingar som i huvudsak behandlade centrala problem inom konst och kultur. Han var kulturkritiker på Svenska Dagbladet 1950–55 och skrev bland annat ett kulturreportage om Sovjetunionen, där han bodde under några månader vintern 1953–54.

Biografin om Alvar Aalto kan ses som Schildts huvudverk. Den publicerades i tre delar. Det vita bordet kom ut 1982, Moderna tider kom ut tre år senare och den sista delen Den mänskliga faktorn 1990. Schildt var god vän med Aalto och publicerade många böcker om dennes verk. Efter Aaltos död 1976 fick Schildt tillgång till Aaltos privata arkiv och utöver detta kunde han utnyttja sina egna och Aaltos familjs minnen om arkitekten. Jämte biografin publicerade Schildt boken A Life's Work som tar upp alla Aaltos verk (1994).

Bild: Schildts&Söderströms/Vidar Lindqvist.​
Bild: Schildts&Söderströms/Vidar Lindqvist.​

Källor:

Tillbaka