Emil Nestor Setälä var inte enbart språkvetenskapligt kompetent, utan som flitig skribent och politiker var han också en aktiv opinionsbildare. Som organisatör sägs Setälä dessutom ha varit initiativrik och effektiv. Efter Finlands självständighet skapade han riktlinjerna för kulturpolitiken och kulturförvaltningen i landet och deltog också i lagstiftningsarbete. Ärelystne Setälä tillhörde den grupp av universitetsmän som inte enbart nöjde sig med vetenskaplig och akademisk framgång.

E.N. Setälä kunde också inverka på politiska och samhälleliga frågor i redaktionen för tidningen Valvoja, i synnerhet under åren 1897–1905 då han var chefredaktör. År 1905 valde lärarna vid Nyslotts stift honom till prästeståndets riksdagsledamot. I riksdagen var han med i kommittén som upprättade förslaget till en ny riksdagsordning och vallag. I enkammarriksdagen var han både medlem i och ordförande för ett viktigt grundlagsutskott. Därtill var han med och gav utlåtanden om rikets lagstiftning. Det sägs att formuleringarna i Finlands självständighetsförklarning till stora delar kommit ur E.N. Setäläs penna.

Setälä var också den första undervisningsministern i det självständiga Finland. Han var med om att genomdriva reformen av den allmänna läroplikten och verkade också för reformen av religionsfrihet. Som utrikesminister och Finlands ambassadör utomlands inträdde Setälä i den grupp av universitetsmän vars internationella vetenskaps- och kulturkontakter utnyttjades för att utveckla den finländska diplomatin. Setälä var också verksam som Finlands ambassadör i Köpenhamn och Budapest. Dessutom hann han arbeta som kansler vid Åbo universitet under åren 1926–1935.

Källor:

• Autio, Veli-Matti: Setälä, Emil Nestor (1864–1935). Webbpublikationen Kansallisbiografia, Suomalaisen Kirjallisuuden Seura. Hämtat 12.2.2015.
• Kansanedustajat 1907-, E.N. Setälä, Riksdagens webbsidor.