Ella Kivikoski, professor i Finlands och Nordens historia, ansåg att hennes professur innebar många plikter. Dessa plikter var ändå angenäma för henne, vare sig det handlade om at publicera eller undervisa.

Kivikoski upplevde det som en allvarlig brist att det saknades ett bra och heltäckande arkeologiskt verk om Finland. Att utarbeta ett sådant verk blev ett av hennes stora uppdrag. Verket publicerades under namnet Suomen esihistoria 1961.

Kivikoski brukade betona att arkeologiska forskningsresultat inte är bestående utan ändras i takt med att forskarna får nytt material kommer till sitt förfogande. Däremot är forskningsmaterialet i sig bestående och av den anledningen talade Kivikoski ofta om hur viktigt det är att dokumentera omsorgsfullt. Kivikoski tillämpade sina tankar bland annat i det omfattande tvådelade verket Suomen rautakauden kuvasto I–II (1947, 1951), där hon behandlar järnåldersföremål i Finland. Hon publicerade också många arkeologiska bibliografier om olika tidsåldrar i Finland.

På sin fritid läste Kivikoski deckare och löste korsord. Hon såg många likheter mellan sina hobbyer och arkeologi, eftersom man också inom arkeologi ofta strävar efter att skapa en rimlig helhetsbild med hjälp av små ledtrådar.

Enligt Matti Huurre var Kivikoski en grundlig och krävande lärare, men hade samtidigt sinne för humor. Professorn hade klara och tydliga föreläsningar och höll sig alltid till ämnet. Å andra sidan minns Kaari Utrio Kivikoski som en väldigt tankspridd professor i en intervju med studenttidningen Ylioppilaslehti 2001. Då Kivikoski arbetade som redaktör på tidningen Suomen Museo handledde hon samtidigt gärna begynnande skribenter i konsten att skriva vetenskapliga artiklar.

Kivikoski höll kontakt med sina studenter också utanför föreläsningarna och mottagningarna. Det var vanligt att man på kvällen efter seminarierna samlades hemma hos professor Kivikoski eller på English Tea Room för att avnjuta en kopp te. Kivikoski ordnade också ett flertal seminarier såväl hemma i Finland som utomlands. Det uppstod ett varmt och nära förhållande mellan professorn och hennes studenter. Kivikoski gifte sig aldrig och fick inga barn. Däremot betraktade hon gärna studenterna som sina egna barn.

Källor:

• Matti Huurre, Kivikoski, Ella, nätpublikationen Finlands nationalbiografi. Hämtat 7.5.2015. Kan läsas avgiftsfritt via Nelli-portalen.
• Kirsikka Saari, Kirjailija Kaari Utrio, nätupplagan av Ylioppilaslehti 5.10.2001. Hämtat 7.5.2015.