Tillbaka

Elina Anttila

Anna Elina Anttila (f. Lähteenmäki)
11.4.1963, Helsingfors

Filosofie kandidat 1990 (konsthistoria, allmän historia) och filosofie doktor 2001 (konsthistoria), Helsingfors universitet

Överdirektör 2014–, Finlands nationalmuseum
Publikchef 2013–2014, Finlands nationalmuseum
Projektchef för Finlands nationalmuseums organisationsreform 2013, Museiverket
Stf överdirektör 2012, Finlands nationalmuseum
Avdelningsdirektör för utveckling av museibranschen och informationshantering 2011–2012, Museiverket
Överintendent för bildsamlingarna 2008–2011, Museiverket
Forskare 2001–2008, enheten för samlingar och forskning vid Finlands nationalmuseum
Forskare 1991–2001, Cygnaei galleri

Bild: Kristiina Mannikko
Text: Tomas Sjöblom
Översättare: Sonja Tiilikainen
Språkgranskare: Jonas Franzon

Internationalism på flera olika nivåer

Eftersom Finlands nationalmuseum är ett stort museum, har museet också goda förutsättningar att bilda internationella nätverk. Elina Anttila anser att det vore viktigt att ha flera internationella utställningar i Finland.

– Vi försöker få internationella utställningar hit och har redan ingått avtal om några. När jag var yngre reste vi mycket utomlands och besökte museerna där. Det är trots allt inte alls så självklart att alla har en möjlighet att resa till Louvren eller British Museum.

Som nationalmuseets överdirektör svarar Anttila för flera internationella representationsuppdrag.

– Jag representerar Museiverket i internationella ärenden, men arbetar också mycket med att bilda nätverk.

Anttila betonar att även en forskare kan arbeta med internationalisering på ett fruktbart sätt.

– När jag började forska i ryskt porslin lärde jag mig så pass mycket ryska att jag med mina knappa språkkunskaper kunde ringa till ryska museer för att komma överens om en träff med de människor som var ansvariga för porslinet för att bli bekant med dem.

Inom kort blev dessa personer också inbjudna till Finland för att hålla konferenser. Världens toppexperter i ryskt porslin samlades på en tillställning som arrangerades på nationalmuseet år 2008.

– Sådana här kontakter är fantastiska, i synnerhet inom sådana ämnesområden som kräver fördjupad expertis. Genom tidigare skapade kontakter har man också senare en möjlighet att få stöd, råd och nya idéer för ens forskning.

Anttila anser att den viktigaste egenskapen som man kan ha när man sätter i gång ett internationellt projekt är ett öppet sinne.

– Det är viktigt att inte hålla sig på sitt eget arbetsrum. I stället ska man hela tiden vara i rörelse och träffa olika människor. Det är just genom dessa mellanmänskliga möten som något nytt kan uppstå.

På resa i Paris.

 

Tillbaka