Anna Elina Anttila (f. Lähteenmäki)
11.4.1963, Helsingfors
Filosofie kandidat 1990 (konsthistoria, allmän historia) och filosofie doktor 2001 (konsthistoria), Helsingfors universitet
Överdirektör 2014–, Finlands nationalmuseum
Publikchef 2013–2014, Finlands nationalmuseum
Projektchef för Finlands nationalmuseums organisationsreform 2013, Museiverket
Stf överdirektör 2012, Finlands nationalmuseum
Avdelningsdirektör för utveckling av museibranschen och informationshantering 2011–2012, Museiverket
Överintendent för bildsamlingarna 2008–2011, Museiverket
Forskare 2001–2008, enheten för samlingar och forskning vid Finlands nationalmuseum
Forskare 1991–2001, Cygnaei galleri
Bild: Kristiina Mannikko Text: Tomas Sjöblom Översättare: Sonja Tiilikainen Språkgranskare: Jonas Franzon
Finlands nationalmuseum – oersättligt och fascinerande
En av de centralaste uppgifterna för Finlands nationalmuseum är att vara oersättligt för samhället. Enligt nationalmuseets överdirektör Elina Anttila spelar museet en betydande roll i samhället och bär också ett stort ansvar för det.
– Vi har endast ett nationalmuseum med riksomfattande samlingar. Våra samlingar ska vara sådana som man alltid kan förlita sig på. I en situation där det slår en att man inte längre har en uppfattning om vad Finland egentligen är, kan man finna landet på nytt i nationalmuseets samlingar.
Enligt Anttila innebär oersättlighet inte bara det att samlingarna är omfattande och bevaras för evigt.
– Det innebär också att vi är betydelsefulla för människorna. Likaså sammanhänger omvärdering av museernas yrkesidentitet med den här frågan. En allmän uppfattning som tidigare rådde inom museivärlden var att insikter i historia, kulturhistoria och museets samlingar utgör en tillräcklig grund för att kunna fatta rätt beslut.
Museibranschen genomgår en stor förändring såväl i Finland som på andra håll i världen. Dialogen mellan museerna och publiken blir allt viktigare hela tiden.
– Vi måste i allt högre grad tänka efter för vem vi väljer ut och bevarar våra samlingar. Det krävs specifik kompetens och specifika nätverk för att vi ska kunna ge publiken en chans att uttala sig om vilket syfte museet ska ha. Samlingarna ska ju bevaras därför att de ger mervärde till samhället.
Enligt Anttila är det också en viktig målsättning för museerna att vara fascinerande.
– Med det här avser jag en heltäckande känslomässig upplevelse som vi strävar efter att skapa med våra tjänster, utställningar och evenemang. Museiverksamheten ska inte endast omfatta information och informationsförmedling. Vi hoppas att vårt arbete får publiken att uppfatta betydelsen av kulturarv på ett sätt som berör dem djupt.
Hur får man människor att besöka museer? Enligt Anttila är det här en av de grundläggande frågorna i museibranschen.
– Vi måste vara ett trivsamt ställe dit det är lätt att komma. Utställningarna och all vår annan verksamhet ska vara utformade på ett tydligt och lättförståeligt sätt. Det ska till exempel inte krävas någon högre utbildning av en besökare som vill förstå texterna på våra museer.
För närvarande planeras det på nationalmuseets tio museer också annan verksamhet än utställningar.
– Museet ska ha en atmosfär som får besökaren att känna sig som hemma. Vi håller exempelvis på att utveckla våra kaféer och museibutiker för att göra museet till en trivsam plats också för dem som inte har för avsikt att besöka utställningarna. Vi vill till exempel få människor att inse att de kunde hitta annorlunda födelsedagspresenter i vår museibutik.
Enligt Anttila spelar Finlands nationalmuseum en viktig roll som en samtalspartner i den finska museivärlden. Som en del av Museiverket medverkar nationalmuseet aktivt i många projekt som strävar efter att utveckla hela museibranschen.
– Museibranschen i Finland är mycket rik och mångsidig. Alla museer har sina egna uppgifter, som kan vara mycket varierande. Till exempel ett litet lokalt museum har en uppgift som Finlands nationalmuseum inte skulle kunna utföra. Det lokala museet är viktigt för människorna nära det och värdefullt på ett sätt som nationalmuseet inte kunde ersätta.
Av
Tiia Niemelä
Elina Anttila
Anna Elina Anttila (f. Lähteenmäki)
11.4.1963, Helsingfors
Filosofie kandidat 1990 (konsthistoria, allmän historia) och filosofie doktor 2001 (konsthistoria), Helsingfors universitet
Överdirektör 2014–, Finlands nationalmuseum
Publikchef 2013–2014, Finlands nationalmuseum
Projektchef för Finlands nationalmuseums organisationsreform 2013, Museiverket
Stf överdirektör 2012, Finlands nationalmuseum
Avdelningsdirektör för utveckling av museibranschen och informationshantering 2011–2012, Museiverket
Överintendent för bildsamlingarna 2008–2011, Museiverket
Forskare 2001–2008, enheten för samlingar och forskning vid Finlands nationalmuseum
Forskare 1991–2001, Cygnaei galleri
Bild: Kristiina Mannikko Text: Tomas Sjöblom Översättare: Sonja Tiilikainen Språkgranskare: Jonas Franzon