Tillbaka

Edvard af Brunér

Edvard Jonas Wilhelm Brunér (1840- af Brunér)
30.10.1816, Borgå – 1.9.1871, Helsingfors

Student 1832, filosofie kandidat och filosofie magister 1836, filosofie licentiat 1846, filosofie doktor (primus) 1847

Extraordinarie amanuens 1836–1840, ordinarie amanuens 1840–1842 och första amanuens 1842–1848 vid Helsingfors universitets bibliotek
Docent i romersk litteratur 1840–1848
Assistent i grekisk och romersk litteratur 1848–1851
Professor i vältalighet och poetik (från år 1852 romersk litteratur) 1851–1871
Dekanus vid historisk-filologiska sektionen 1867–1868
Promotor vid historisk-filologiska fakulteten 1860

Medlemskap
Finska litteratursällskapet 1841
Finska Vetenskaps-Societeten 1856, ordförande 1861–1862
Inspektor vid Nylands Nation 1868–

Hedersutmärkelser
Hederstecken av III kl. av Sankt Annas orden 1856
Hederstecken av II kl. av Sankt Stanislaus orden 1863
Kansliråd 1869

 

Bild: Wikimedia Commons
Text: Tiia Niemelä
Översättare: Sonja Tiilikainen
Språkgranskare: Jonas Franzon

Mångsidig forskning i antikens poeter

Edvard af Brunér hade ett omfattande intresse för antiken, men han fann också forskningsintressen i sitt dagliga liv. Genom sina undervisningsuppdrag blev han intresserad av romersk didaktisk diktning och språkvetenskapliga teman. Utvecklingen av trafikkulturen fick honom däremot att fundera på antikens trafikkultur och skillnader däremellan, medan hans arbete i universitetets bibliotek väckte ett intresse för antikens böcker och bibliotek.

Sin doktorsavhandling skrev af Brunér om Vergilius verk Aeneas. Eposet handlar om Troja, om trojanernas flykt till Latium efter stadens undergång och om grundandet av Roms mytiska företrädarstad. af Brunér reflekterade i synnerhet över den historiska trovärdigheten i berättelsen om trojanerna – ett problem som forskare fascineras av än i dag. I sin senare forskning behandlar af Brunér däremot poeten Catullus och skådespelsförfattaren Terentius.

År 1861 publicerade af Brunér sin forskning De ordine et temporibus carminum C. Valerii Catulli om Catullus. Den anknyter till hans tidigare forskning i antikens litteratur och dess form, men också till övrig internationell forskning. Som en inspirationskälla för hans verk tjänade i synnerhet Theodor Mommsens verk Römische Geschichte (1856) om Catullus förhållanden till makthavare. af Brunérs verk föll dock i glömska strax efter hans död, eftersom undervisningen i läroämnet vid Helsingfors universitet utvecklades i en annan riktning än den af Brunér hade representerat. Trots allt är hans verk ett av de få internationellt sett banbrytande verk i klassisk finsk litteraturforskning tack vare sina forskningsfrågor, forskningsmetoder och forskningsresultat.

Aeneas bär sin far på sina axlar när de flyr undan Trojas undergång. Elisha Kirkalls verk är från år 1722. Bild: Wikimedia Commons/Wellcome Images.

Källor:

Tillbaka