Tillbaka

David Emanuel Daniel Europaeus

David Emanuel Daniel Europaeus
1.12.1820, Savitaipale – 15.5.1884, S:t Petersburg

Student 1844

Inskriven vid Kejserliga Alexanders-universitetet fram till år 1856 med finska språket som huvudämne

Sju diktsamlingsresor till Karelen, Olonets, Kajanaland, Vitahavskarelen, Ingermanland och Tverkarelen 1845–1854
Språkvetenskaplig resa till Kolahalvön 1856 och till Vita sjön i Novgorod 1868
Sju arkeologiska resor till Olonets, Novgorod och Tver 1872–1879
En av grundarna av tidningen Suometar, journalist i tidningen 1847–1850
Grundare av tidningen Kansakunnan lehti, journalist i tidningen 1863–1864
Dessutom flera tillfälliga arbeten

Hedersbetygelser
Silvermedalj av Kejserliga ryska geografiska sällskapet 1879

Bild: Museiverket
Text: Tomas Sjöblom

Översättning: Sonja Tiilikainen
Språkgranskning: Jonas Franzon

En språkvetare på villovägar

David Emanuel Daniel Europaeus föddes 1.12.1820 i Savitaipale. Hans far Peter Adolf Europaeus var kyrkoherde på orten, hörde till sin tids bildade klass och var vän och assistent till H. G. Porthan. Också den yngre Europaeus var en del av den bildade eliten under sin tid fastän han hade en mer omstridd position än sin far.

Europaeus blev student i Viborg år 1844 och därefter skrev han in sig vid universitetet för att studera finska språket. Han var inskriven vid universitetet i tolv år men tog aldrig ut en examen, eftersom hans andra intressen och arbeten upptog hans tid. Därför har Europaeus ibland kallats för en evig student.

I sin forskning fokuserade Europaeus på språkvetenskap och arkeologi. Under flera forskningsresor, som var förknippade med bebyggelseforskning och språkforskning, försökte han hitta finländares forntida hembygder med hjälp av ortnamn och kraniologi. Dessutom försökte han utreda finskans ursprung genom att undersöka ordförrådet och böjningsformerna. Hans forskningsresultat gick dock stick i stäv med de rådande uppfattningarna, och under sin livstid var han varken uppskattad i språkvetenskapliga eller i arkeologiska kretsar. Europaeus trodde nämligen att finsk-ugriska språk närmast är besläktade med indoeuropeiska språk och att alla språk har sitt ursprung i Afrika. Därför blev han också hånfullt kallad för Indo-Europaeus-Afrikanus. Europaeus bristfälliga utbildning ledde till att den vetenskapliga nivån i hans forskning var mycket varierande, men trots detta har somliga av hans teorier anhängare ännu i dag.

Samhällsfrågor var också viktiga för Europaeus. Han var med och grundade tidningen Suometar tillsammans med bland annat August Ahlqvist år 1846. Europaeus grundade sin egen tidning, Kansakunnan lehti, år 1863. Den lades dock ner av ekonomiska skäl, eftersom läsekretsen var alltför liten. Europaeus var också en aktiv anhängare av pacifism och som tidningsman betonade han demokratiska ideal.

Trots att Europaeus flitigt sökte arbeten, lyckades han aldrig bli fast anställd. Han livnärde sig på tillfälliga inkomster, såsom resestipendier eller som informator och forskningsassistent. Han gifte sig aldrig och fick heller inga barn. Slutligen dog han på fattigsjukhuset i S:t Petersburg 15.5.1884.

Trots all den kritik som Europaeus har varit föremål för, är han numera uppskattad som en banbrytare inom namnforskning. Det är ändå omdebatterat huruvida han var mer av ett egendomligt original eller ett missförstått geni.

Europaeus var involverad i grundandet av tidningen Suometar. Bild: Nationalbiblioteket, digitaliserade tidningar, Suometar 1.1.1847, s.1.​
Europaeus var involverad i grundandet av tidningen Suometar. Bild: Nationalbiblioteket, digitaliserade tidningar, Suometar 1.1.1847, s.1.​

Källor:

Tillbaka