Axel Olof Freudenthal skrev sig in vid Kejserliga Alexanders-universitetet 1854 för att studera klassisk filologi och arkeologi. Han utexaminerades som kandidat fem år senare. Freudenthal blev emellertid allt mer intresserad av det svenska språket och den svenskspråkiga befolkningen i Finland.

Freudenthal fick ett djupare intresse för den svenskspråkiga landsbygdsbefolkningen då han 1860-1861 gjorde två exkursioner till nyländska socknar. På sina vandringar upptecknade han svenskspråkig folktradition, såsom sånger och dikter, och undersökte lokala fornlämningar. Senare gjorde han en motsvarande utflykt till svenskspråkiga Österbotten.

Freudenthal fortsatte sina studier inom nordisk filologi i Uppsala 1861. Följande år reste han till Köpenhamn för att studera arkeologisk museivetenskap. Efter att ha återvänt från utlandet ägnade sig Freudenthal under några år åt att studera språk, och han disputerade till filosofie doktor i Helsingfors 1865 med doktorsavhandlingen Einar Skålaglams Vellekla öfversatt och förklarad. Freudenthal utnämndes till docent i fornnordiska språket och antikviteterna år 1866.

Under 1870-talet forskade Freudenthal i de svenska dialekterna i Finland och Estland. Redan på den tiden fanns det planer på att inrätta en professur i svenska vid universitetet, men motionen mötte stort motstånd i lantdagen. Freudenthal utnämndes slutligen till universitetets första tf. professor i svenska språket och litteraturen år 1876. Tjänsten omvandlades till ordinarie tjänst två år senare då Freudenthal hade publicerat sin professorsavhandling Über den Närpesdialect. Han lämnade tjänsten 1904 då han gick i pension.

Freudenthal gjorde insatser för svenskundervisningen också utanför universitetet. År 1881 kom han ut med en ny rättskrivningslära med betoning på uttalsenlig stavning. Läran godtogs ganska allmänt och boken användes i många skolors undervisning.

Freudenthal var mycket aktiv i åtskilliga vetenskapliga sällskap och föreningar som stödde svensk kultur. Han utsågs som medlem i Finska Vetenskaps-Societeten 1876 och var dess ordförande 1888–1889. Freudenthal var också grundande medlem i flera kulturföreningar som är aktiva än i dag, såsom Svenska litteratursällskapet i Finland och Svenska Folkskolans vänner.

Källor

• Lars-Folke Landgrén, ”Freudenthal. Axel Olof (1836–1911)”, nätpublikationen Finlands nationalbiografi. Hämtat 19.3.2015.
• Lars-Folke Landgrén, ”Freudenthal. Axel Olof (1836–1911)”, nätpublikationen Biografiskt lexikon för Finland. Hämtat 19.3.2015.
• Wikipedia, Axel Olof Freudenthal, nätpublikationen Wikipedia. Hämtat 19.3.2015.