Vetenskapsfilosofin har haft en stor inverkan på mig, speciellt verk av Karl Popper. Hade jag bara känt till denna filosofiska riktning bättre redan i början av mina egna studier!

Jag är intresserad av sättet människor argumenterar, hurdana påståenden de framför och hur de motiverar sina påståenden. För tillfället förbereder jag en artikel om riskerna med dålig argumentering kring termer och begrepp i översättningsforskningen. Till exempel sådant som abstrakta distinktiva skillnader som inte förefaller ha några empiriska följder, eller tolkningar som inte kan härledas till några praktiska eller teoretiska slutsatser och som inte leder till intressanta forskningsfrågor.

För vilka ändamål kan en vid syn på översättning, med alla fria tolkningar medräknade, vara bättre än en snäv tolkning. Tolkningar kan förvisso vara givande men vad händer då de förevisas som fakta?

Efter att ha doktorerat i språkvetenskap övergick jag till översättningsvetenskapen, och jag har publicerat studier om bland annat utbildningen av översättare, kvalitet, strategier och etik vid översättning, och metodologin inom översättningsforskningen. Största delen av min senare forskning har behandlat begreppsanalys, till exempel hur översättningsforskare har använt begrepp som ”teori”, ”hypotes” och ”förklaring”.

Under den senaste tiden har jag också varit mycket intresserad av så kallade memer i översättningar. Memer som metaforer reflekterar bra översättning som kulturrevolution. Översättningarna sprider memer, men medan de sprids förändras de på intressanta sätt.