Jag grundade tankesmedjan Demos Helsinki tillsammans med min studiekamrat Roope Mokka för tio år sedan. Vi arbetar med sådana frågor som är betydande såväl på ett samhälleligt som på ett personligt plan. De teman vi behandlar är komplicerade och de kan inte behärskas inom ramen för något traditionellt yrke eller någon traditionell expertis. Eller hur låter till exempel dessa teman: att förhindra klimatförändringen, att reformera demokratin, att förstärka en människas makt över sitt eget liv? Dessa utgör endast en liten del av de teman som är förknippade med mitt arbete. Således får jag hela tiden ta tag i sådana frågor som vanligtvis behandlas av experter som är mycket kunnigare än jag själv.

Mina kollegor och jag erbjuder en bredare synvinkel på de behandlade frågorna, en synvinkel som skärskådar hela samhället. Vi hjälper enskilda individer och organisationer att förstå hur saker och ting förändras när en ny företeelse sprider sig från en yrkeskårs eller sektors verksamhetsfält och börjar omforma människors, företags och andra gemenskapers verksamhet på andra håll. I detta arbete tillämpar vi många olika metoder som används i framtidsstudier. Dessa metoder går ut på att beskriva alternativa framtidsbilder genom att göra observationer om nutidens företeelser och genom att begreppsliga företeelserna. Till grund för detta strävar jag efter att vara nyfiken, lyssna noggrant på vad människor säger, sluka böcker och artiklar om nya företeelser, skapa måttstockar för mig själv och samtidigt överväga vilka saker som verkligen hjälper mig att genomdriva en förändring.

Idéerna och verksamheten på Demos Helsinki når en stor publik och de får för det mesta ett entusiastiskt mottagande. Det är vi mycket tacksamma för. Jag kunde också vara tämligen nöjd över att överhuvudtaget få arbeta med så intressanta frågor. Det hela motiveras trots allt av möjligheten till samhällspåverkan. Därför måste vi hela tiden vara intresserade av hur våra tankar sprider sig och vilka handlingar de ger upphov till.